Syftet med denna studie är att belysa hur bildlärare verksamma i årskurs 7–9 väljer ut och framställer lektionsmaterial i bildundervisningen. En ambition med studien har varit att bidra till kunskap om hur bildlärare gör undervisningen mer konkret och relevant för eleverna samt belyser värdet av att främja elevernas visuella litteracitet.
Studien grundar sig på en semistrukturerad intervjustudie av kvalitativ karaktär. Urvalet för studien är fyra yrkesverksamma behöriga bildlärare från högstadieskolor i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på att studera visuell litteracitet utifrån modellen The Four Resources Model utformad av Alan Luke och Peter Freebody (1999). I resultatet av studien framkommer att de intervjuade lärarna delvis har olika synsätt och uppfattning om begreppet visuell litteracitet. En slutsats som studien visar är att alla informanterna arbetar på ett fördjupat plan med strategier för att hitta visuella exempel till undervisningsmaterial som innehåller komplexa och flerbottnade tolkningsmöjligheter när det handlar om bildanalys.
Informanterna framhåller vikten av att ta fram ett undervisningsmaterial som innehållerflera aspekter möjliga att problematisera kring samt att de nyttjar strategin att visualisera med elevexempel. Jag anser att studien bidrar till fältet för bilddidaktisk forskning genom att synliggöra lärares strategier och synsätt kring framtagande av visuellt undervisningsmaterial i bildämnet.
Bild