Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Fosterdiagnostik har idag en betydande roll inom obstetriken. I Sverige är frekvensen av fosterdiagnostiska undersökningar hög och erfarenheter av vården i samband med dessa moment varierar. Syfte: Syftet med denna undersökning var att sammanställa gravidas erfarenheter av vården inför och i samband med fosterdiagnostik i en specifik region i Mellansverige, samt undersöka hur olika bakgrundsfaktorer och yttre omständigheter kan påverka dessa erfarenheter. Metod: Denna undersökning genomfördes med hjälp av redan befintliga data som utgår från graviditetsenkäten. Undersökningen var en retrospektiv tvärsnittsstudie med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat: Majoriteten av de gravida hade goda erfarenheter av vården i samband med fosterdiagnostik. Återkommande skillnader gällande erfarenheter sågs inom bakgrundsfaktorerna paritet, födelseland och utbildningsnivå. Gravida lyfte yttre omständigheter så som gott bemötande, god kommunikation och information som viktigt, samt att regionala skillnader och Covid-19-pandemin påverkade deras upplevelse. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: För att förbättra vården inom fosterdiagnostik är det av stor vikt att vården individanpassas och att utvidgade insatser implementeras där behov finns. Regionala skillnader behöver ses över för att möjliggöra en mer jämlik vård och Covid-19-pandemins påverkan på de gravidas upplevelser bör tas i beaktande om liknande situationer uppstår i framtiden. Detta för att främja en god, säker och trygg vård i samband med fosterdiagnostik.

Background: Prenatal diagnosis has a significant role in obstetrics. In Sweden, the frequency of prenatal diagnosis is high and the experiences of care in relation to these examinations varies. Aim: The aim of this study was to compile pregnant women’s experiences of care before and during prenatal diagnosis in a specific region in midcentral Sweden. The aim was also to investigate how different background factors and external circumstances can affect these experiences. Method: This study was carried out using already existing data based on the pregnancy survey. The study was a retrospective cross-sectional study with mixed qualitative and quantitative method. Results: Most of the pregnant women had good experiences of care associated to prenatal diagnosis. Recurring differences regarding experiences were seen within the background factors parity, country of birth and level of education. Pregnant women highlighted external circumstances like good treatment, communication and information as important. They also emphasized that differences between regions and the Covid-19 pandemic affected their experiences. Conclusion and clinical implications: To improve the care within prenatal diagnosis it is important that the care is individualized and that expanded interventions is implemented when needed. Differences between regions need to be evaluated to enable a more equal care. The Covid-19 pandemic has had huge impact on the experiences of pregnant women and should be taken into consideration if similar situations arise in the future. This enables to provide pregnant women good and safe care within prenatal diagnosis.