Som en följd av Covid-19-pandemin har behov av mer kunskaper om undervisning och digitalisering i den svenska skolan uppmärksammats. Syftet med presentationen är att med fokus på ämneslitteracitet (Shanahan & Shanahan, 2008, 2012) synliggöra hur gymnasielärare i samhällskunskap genom digitala breakout-rum, som mötesplatser, skapar möjligheter till handledning av elever i språk- och kunskapsutveckling (Gibbon, 2006). Studien är en del av det pågående och praktiknära projektet Digitala resurser i undervisningen där 13 lärare och en forskare samarbetar kring utvecklande av nya kunskaper om multimodalitet, literacy och lärande i klassrummet (Jewitt, 2002; Bezemer, Kress & O´Halloran, 2016; Jewitt & Kress, 2003; Nordmark, 2023). I denna delpresentation består materialet av sju klassrumsobservationer vid grupparbete i digital undervisning, en klass under pandemin och en klass efter pandemin, samt 10 videoinspelade intervjuer med elever. För denna delstudie har videoinspelade undervisningssekvenser valts ut för fördjupad analys med fokus på ämnesord och samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2015). Särskilt intresse läggs på hur lärarens språkutvecklande handledning kan bidra till elevernas kunskapsutveckling i ämnet. De preliminära resultaten visar att när läraren börjar använda breakout-rum i undervisningen uppmärksammas didaktiska värden i elevers gemensamma skrivande samt integreras läsande, samtalande, lyssnande och skrivande med olika modaliteter. Breakout-rummen främjar mångfald genom att läraren ges möjlighet att uppmärksamma och ge feed forward till både enskilda elever och samtliga grupper under en och samma lektion. Användningen av breakout-rum uppfattas av lärare och elever som främjande för literacy engagement och literacy achievement (Cummins, 2015).
Nyckelord: breakout-rum, ämneslitteracitet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, multimodalitet, lärande
Referenser
Cummins, J. (2015). Language Differences that Influence Reading Development. I P. Afflerbach Handbook of Individual Differences in Reading, Reader, Text, and Context, (s. 223–244). Routledge.
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.
Jewitt, C. (2006). Technology, Literacy, Learning. A Multimodal Approach. Routledge.
Jewitt, C. & Kress, G. (2003). Multimodal literacy. Peter Lang.
Jewitt, C., Bezemer, J. & O´Halloran, K. (2016). Introducing Multimodality. Routledge.
Nordmark, M. (2023). Legitimation of digitalisation in education. A case study of vocational student teachers´lesson plans. Utbildning & Lärande, 17(1), 65–83. https://doi.org/10.58714/ul.v17i1.12757
Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]
Shanahan, C. & Shanahan, T. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content Area Literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40–59.
Shanahan, T. & Shanahan, C. (2012). What is Disciplinary Literacy and Why Does it Matter? Topics in Language Disorders, 32(1), 7-18.
2023.
breakout-rum, ämneslitteracitet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, multimodalitet, lärande
Nordiskt Nätverk för Forskning i Förstaspråksdidaktik, NNFF9, 25-26 oktober, 2023, Helsingfors, Finland.