Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrånsåväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman somuppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändareav svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning ochanvändning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sättsom elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna avinformationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym.En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begreppsom rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett ellerannat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hurdeltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier.Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiskaöverväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematiskreflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kanbetraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu användaformer för samtyckesförfarande.