Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur litteratur väljs och används som utgångspunkt för samtal om normer, genus och identitet i svenskundervisningen. Studien undersöker vad tidigare forskning förmedlar angående förhållandet mellan texten och eleven. Detta förhållande har studerats ur ett genusperspektiv där fokus har varit hur svensklärare på gymnasiet kan använda skönlitteratur som utgångspunkt för att samtala om jämställdhet och genus. Det är betydande att lyfta av flera orsaker. Till exempel att eleverna skapar genus och identitet i relation till den lästa skönlitterära texten. I svenskdidaktiken som kontext är det betydande eftersom språk och litteratur är kärnan i ämnet och en av undersökningens slutsatser är att det är just i språket som genussystemet blir tydligt. Ett av studiens resultat är att läraren behöver uppmärksamma sitt val av skönlitterära texter till undervisningen för att identifiera hur författaren beskriver genus och jämställdhet. För att besvara undersökningens syfte och frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie. Den systematiska sökningen utgick från sökord som skönlitteratur, genus, värdegrund och svenskundervisning för att nämna några av dem. Dessa sökord användes i de svenska databaserna DiVA och LIBRIS samt den internationella databasen ERIC för att bredda sökningarna. Sökningarna visade tidigt att flera studier har genomförts på skönlitteratur i svenskundervisningen men få av dem har ett genusperspektiv. Studiens analys och diskussion bygger på titlar som den systematiska sökningen gav upphov till. Enligt den valda tidigare forskningen befäster ofta undervisningsmaterialet och läromedlen traditionella könsroller då materialet vanligtvis uppmärksammar manliga författare i högre grad än kvinnliga. Studiens resultat argumenterar för att skönlitterära texter kan vara en betydelsefull tillgång i undervisningen. Därmed är det viktigt att valet av undervisningsmaterial som skönlitterära texter är, är väl genomtänkt.