Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund Palliativ vård innefattar att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med en dödlig sjukdom som inte går att bota. Palliativ vård kan delas in i tidig och sen fas. En av de fyra hörnstenarna i palliativ vård handlar om kommunikation och relation, varpå det är viktigt att sjuksköterskor inom denna typ av vård besitter god kommunikativ förmåga.

Syfte Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom palliativ vård.

Metod Studien har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter.

Resultat I resultatet framkom vikten av att bemöta existentiella frågor vid vård vid livets slutskede. Kommunikationsbarriärer som svårigheter att uttrycka sig verbalt eller kognitiv svikt kan leda till svårigheter att behandla patienter.

Slutsats Palliativ vård är komplext och att existentiella frågor är svåra att bemöta. Existentiella symtom, så som existentiell ångest hamnar i andra hand när det gäller att lindra patientens symtom. Resultatet visar att otillräcklig eller bristfällig kommunikation påverkar smärtlindringen framför allt hos patienter med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt, vilket kan leda till att dessa patienter får sämre smärtlindring i livets slut. Bristande kunskap om palliativ vård leder till stress vilket påverkar kommunikationen negativt. Resultatet visar också att kommunikation inom palliativ vård bör präglas av empati, vänlighet och medkänsla och bör vara en pågående process hela patientens sjukdomstid. 

Background Palliative care is about alleviating suffering and promoting quality of life for patients with an incurable deadly disease. Palliative care can be divided into early and late phase. One of the four cornerstones of palliative care is communication and relationship, therefore it is important that nurses in this type of care have good communication skills.

Aim Describe nurses’ experiences of communication in palliative care.

Method A structured literature review has been made with elements of the methodology used in systematic reviews.

Results The results revealed the importance of responding to existential questions in end-of-life care. Communication barriers such as difficulty expressing oneself verbally or cognitive impairment can lead to difficulties in treating patients.

Conclusions Palliative care is complex and that existential questions are difficult to respond to. Existential symptoms, such as existential anxiety, come second when it comes to alleviating the patient’s symptoms. The results show that insufficient or deficient communication affects pain relief above all in patients with dementia or other cognitive impairment, which can lead to these patients receiving worse pain relief at the end of life. Lack of knowledge about palliative care leads to stress, which affects communication negatively. The results also show that communication in palliative care should be characterized by empathy, kindness and compassion and should be an ongoing process throughout the patient’s illness.