Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) ger ett tydligt uppdrag till alla verksamma lärare att ta ansvar för skolans utveckling. Tidigare forskning visar hur olika förändringsprocesser kan förstås, där finns även beskrivet vilka faktorer som gynnar ett utvecklingsarbete och vad som leder till varaktig förändring och därmed även påverkar elevers måluppfyllelse i positiv riktning. Syftet med föreliggande arbete är att tydliggöra hur lärare beskriver det utvecklingsarbete som pågår i skolan och hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete. Syftet är även att diskutera dessa beskrivningar för att närma sig en förståelse. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metodansats valts. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex stycken lärare, som är verksamma på tre olika skolor. För att förstå såväl lärarnas beskrivning av det skolutvecklingsarbetet som de deltar i, som hur de ser på sin egen och andras roll i detta arbete, har en teoretisk analysmodell använts, vilken har utarbetats av Shulman och Shulman. Modellen beskriver de olika delar, i modellen så kallade kapital, som behövs för att ett skolutvecklingsarbete ska ha förutsättningar att lyckas. Slutsatser som kan dras är att mycket av det som återfinns i lärarnas beskrivningar skolutvecklingsarbete, bekräftar tidigare forskning, framför allt de beskrivningar som handlar om vilka faktorer som påverkar utvecklingsarbetets utfall. I lärarnas beskrivningar framträder tre olika roller, som deltar i skolornas utvecklingsarbete, det är lärarna, rektor och förstelärare. Ytterligare slutsatser som kan dras är att var och en av dessa roller, var och en på sitt vis, bidrar till att skapa innehåll och förutsättningar för de olika kapitalen, som finns beskrivna i Shulman och Shulmans analysmodell. Skolutveckling och lärares lärande hänger inte på enskilda individer, utan lärare ingår i ett större sammanhang, en organisation som påverkar, men också påverkas av de individer som finns inom organisationen.