Dalarna University's logo and link to the university's website

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning synliggöra det samarbete som förekommit historiskt mellan svensklärare och skolbibliotekarie. I syftet ingick också att undersöka hur svenskläraren använder skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs i områden som rör medie- och informationskunnighet, läsförståelse och vid läsfrämjande insatser. Fråge-ställningarna är därför riktade mot hur en samverkan har förekommit historiskt mellan svensklärare och skolbibliotekarie samt hur skolbiblioteket fungerat som en resurs för svenskämnets undervisning.

Vi har undersökt grundskolans senare del, årskurs 7–9. För att besvara syfte och frågeställningar blev den utvalda metoden en systematisk litteraturstudie. I studien presenteras olika infallsvinklar. Dessutom diskuteras skolbibliotekariens roll ur ett historiskt perspektiv, hur tidigare forskning har definierat yrkesrollerna, ur ett läsfrämjande perspektiv samt hur en skolbibliotekarie kan inta en stöttande roll i frågor som berör elevens läsutveckling i svenskundervisningen.

Det studien presenterar är tankar och idéer från olika forskare som indikerar att svenskläraren bör nyttja skolbiblioteket och skolbibliotekarien mer frekvent och att detta bör systematiseras. Vidare visar studien att skolbibliotekets förutsättningar varierar kraftigt mellan olika skolor.

Resultatet visar att det historiskt har varit svårt att mäta hur mycket samverkan mellan svensklärare och skolbibliotekarie som faktiskt förekommit. En annan viktig aspekt i resultatet är att många svensklärare önskar samverka med skolbibliotekarien men att det ofta förekommer hinder på vägen, några av dessa hinder kan vara tids-brist, bristande engagemang samt att en samverkan ej prioriteras på ledningsnivå.

De slutsatser som presenteras visar att det bland annat är en svår process att involvera skolbibliotekarien i den dagliga undervisningen och att det således kan uppstå svårigheter i att utnyttja den digitala kompetens som skolbibliotekarien besitter då detta kräver gemensam planering mellan svenskläraren och skol-bibliotekarien.

Den sista slutsatsen som dras i studien berör rektorns ansvar, och att det är denne som ansvarar för att säkerställa att det finns tid och möjlighet för samplanering mellan de båda yrkesgrupperna. Slutligen kan författarna tillägga att det behövs mer forskning kring hur samverkan mellan svenskläraren och skolbibliotekarien förekommer och fungerar, för att synliggöra hur de olika professionerna kan nyttjas på ett sätt som gynnar elevernas utveckling.