Abstract ASLA 2024: Under ytan – explicitgörande av ämnesliteracy i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund
I vår digitaliserade värld är utbildningsväsendets traditionella vägar till undervisning och lärande både utmanande och utmanade. Samtidigt är ett av skolans viktigaste uppdrag att fostra eleverna till demokratiska medborgare (Svensson m.fl., 2018), i en utbildning med stora krav på elevers språkliga och digitala kompetens, såväl som på elevers ”utvecklade” och ”välutvecklade” resonemang (Skolverket, 2022).
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ämnesliteracy och fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund kan komma till uttryck i samhällskunskapsämnet, trots att elevtexternas språkliga yta uppvisar avvikelser. Frågeställningar:
· Hur kan samhällskunskapens ämnesliteracy komma till uttryck i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?
· På vilka sätt kan bearbetning av ämnesord med expansioner och uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap synliggöra fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?
Elever behöver explicit stöd i undervisningen (Cummins, 2015; Hajer, 2018). Eftersom elevers literacybakgrund är mycket varierande (Cummins, 2015) får skolan en central roll i stöttningen av literacy och ämnesliteracy, även ur ett flerspråkighetsperspektiv.
I analysen undersöks hur samhällskunskapens ämnesord bearbetas med expansioner (af Geijerstam, 2006; Halliday & Matthiessen, 2014), med verktyg från det socialsemiotiska fältet. Även uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2011, 2015) analyseras, vilket handlar om att möjliggöra för elever att ”tänka samhällskunskap” (Sandahl, 2011, s. 173), utveckla och fördjupa begrepp som eleverna delvis eller redan behärskar (se Vygotskij, 2001).
Eleverna fick i en enkät svara på frågan om vilket språk de talar hemma och vilket språk de tycker att de kan bäst. De klassificerades med utgångspunkt i fastställda kriterier som elever med svensk språkbakgrund (ESS) eller elever med utländsk språkbakgrund (EUS).
I studien kartläggs och undersöks expansioner genom utveckling, tillägg eller specificering samt hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck, i åtta texter skrivna av EUS. I undersökningen kategoriseras uttrycken för tankeredskap in i sex olika typer av tankeredskap: orsaker och konsekvenser, belägg och slutsatser, abstraktioner, jämförande och kontrastering, perspektivtagande och den värderande dimensionen (Sandahl, 2015, s. 56ff).
Expansion-tillägg används i relativt hög utsträckning i elevtexterna och är den vanligaste expansionstypen i texter skrivna av EUS, medan expansion-specificering är något mindre vanligt. Expansion-utveckling handlar om omformuleringar, exemplifieringar eller klargöranden och är den minst vanligt förekommande expansionstypen. Resonemangen är i elevtexterna huvudsakligen breddade, men några fördjupade resonemang förekommer. I analysen av hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck i elevtexterna dominerar tankeredskapet orsaker och konsekvenser. Den värderande dimensionen är näst vanligast, följt av jämförande/kontrastering. Perspektivtagande förekommer vid ett fåtal tillfällen. Belägg och slutsatser samt abstraktioner förekommer inte i de analyserade elevtexterna.
Vi lever i en tekniktät och digitaliserad värld, där tid ofta saknas för att reflektera och resonera genom utvecklade och fördjupade resonemang. Bearbetning av ämnesord med expansioner och aktualisering av tankeredskap verkar i elevtexter kunna gynna sådana resonemang. Explicit undervisning om samhällskunskapens ämnesliteracy, dvs. bland annat bearbetning av ämnesord med expansioner och undervisning om samhällsvetenskapliga tankeredskap, kan bidra till att stötta elevers utvecklade och välutvecklade resonemang. I dagens digitaliserade och ofta tidspressade omvärld behöver redskap som stöttar utvecklade och fördjupade resonemang lyftas fram.
Referenser
Cummins, J. (2015). Language differences that influence reading development: Instructional implications of alternative interpretations of the research evidence. In: Handbook of Individual Differences in Reading, 241–262. Routledge.
af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. [Doktorsavhandling, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet].
Hajer, M. (2018). Teaching content through Dutch as a second language: How ‘Language Oriented Content Teaching’ unfolded in mainstream secondary education. Dutch Journal of Applied Linguistics, 7(2), 246–263.
Halliday, M.A.K., & Matthiessen, C. (2014). An Introduction to Functional Grammar. (4:e uppl.). Routledge.
Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen. Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskunskapsämnet. [Licentiatuppsats, Karlstads Universitet].
Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet].
Schleppegrell, M. J. (2004). The language of schooling. A Functional Linguistic Perspective. Routledge.
Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22.
Svensson, G., Rosén, J., Straszer, B., & Wedin, Å. (2018). Greppa flerspråkigheten: En resurs i lärande och undervisning. Skolverket.
Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.
2024.