Generativ AI har funnits i skolmiljö sedan 1960-talet, men det är först under de senaste två åren som chattbottar, främst genom chattbotten GPT, har fått stor spridning i svenska skolor. Fenomenet har lett till livlig diskussion i både branschpress och fikarum på landets skolor. Till en början var det ett tydligt fokus i debatten på att chattbottarna förenklar för eleverna att fuska, genom att chattbottarna gör jobbet åt eleverna. I studien presenteras röster som förespråkar chattbottars användning vid lärande i undervisningen. Svenskämnets skrivundervisning på gymnasiet är fokus i studien. Även om det inte finns explicita formuleringar i styrdokumenten om att använda chattbottar i skrivundervisningen på gymnasiet, så lyfter Skolverket fram att digitala lärresurser ska användas i undervisningen. När det kommer till chattbotten specifikt, så finns det problem i att det råder oklarheter om förhållningssätt för och emot användningen av dem i undervisningen, samt kring vilka faktorer som påverkar lärare i deras val och möjligheter att använda chattbottar. Syftet med föreliggande fenomenografiska intervjustudie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om sådant som påverkar viljan och möjligheterna att använda chattbottar i skrivundervisningen på gymnasiet. Uppfattningarna analyseras genom en variant av den didaktiska triangeln som kategoriseringsmodell, där faktorer som ligger utanför lärarnas didaktiska val placeras i en kategori, medan faktorer som kan relateras till den didaktiska triangelns samtliga hörn, och således ligger inom ramen för lärarnas påverkan, hamnar i en annan kategori. Genom val av fenomenografisk metodansats är målet att visa på variationen av uppfattningarna för att kunna bidra till en fördjupad förståelse för elevers skrivutveckling i det digitala klassrummet. Resultatet visar att ansvaret för de yttre faktorerna som påverkar lärarens didaktiska beslut behöver lösas innan svenskläraren kan känna sig säker på hur chattbottar ska kunna användas i skrivundervisningen. De yttre faktorernas påverkan på lärarens förhållningssätt vid lärande genererade i studien en stor spridning på hur lärare tolkar styrdokumenten. Tolkningarna avser hur väl styrdokumenten träffar införande av chattbottar i skrivundervisningen. Studien visar att olika lärare hade skilda erfarenheter om hur väl en styrdokumentstext träffar elevers användande av chattbottar för skrivutveckling.