Uppsatsens syfte var att undersöka hur användandet av konst ser ut i bildundervisningen hos de aktuella bildlärarna i årskurs 7–9 och introduktionsprogrammet samt vilka möjligheter och hinder som finns kopplat till detta. För att få svar på de här frågorna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fem bildlärare och en museilektor deltog. Materialet bearbetades med hjälpav en innehållsanalys och resultatet visade att informanterna använder konst på många olika sätt i bildundervisningen: som kunskapsgrund, som utgångspunkt i praktiska uppgifter, genom att prata om och analysera konst, arbeta med konsthistoria, offentliga utsmyckningar och installationer, genom aktiviteter utanför skolan (såsom konstvandringar och besök på konstmuseum), konstnärsbesök, processbaserad undervisning och ämnesövergripande samarbeten. Möjligheter med konsten är att ha den som inspirationskälla, referens och som förhållningssätt. Konsten ger möjlighet till samtal och diskussioner, bildning, kulturarv och klassutjämning. Den ger även möjlighet att göra aktiviteter utanför skolan och kan kopplas till elevers verklighet. Konstnärsbesök genom Skapande skola ger möjlighet att bjuda in en professionell konstnär till skolan. Hinder för konsten är bristen på tid, svårigheten att hitta och välja exempelbilder, bristande ekonomi samt risken att elever kopierar bilder när man visar konst i samband med uppgifter. Det kan även innebära mer administration, individuell vägledning och efterarbete. Elevers förväntningar på bildämnet och bristande erfarenhet av digitala medier kan också utgöra hinder för konsten i bildundervisningen.