Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver hur de arbetar med högläsning för att stimulera barnens språkutveckling. Metoden som användes för att samla in data var enskilda kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Den sociokulturella teorin har varit utgångspunkten för att analyseraoch tolka det material som samlats in. Centrala begrepp inom den sociokulturella teorin som använts är scaffolding, proximala utvecklingszonen, samspel och mediering. Resultatet visar att förskollärarna i studien anser att samtalet vid högläsning är viktigt för barnens språkutveckling. Vid den planerade högläsningen menar förskollärarna att de stimulerar barnens språkutveckling genom samtal som innehåller öppna frågor och förklaringar av svåra begrepp. Förskollärarna är överens om att det inte alltid finns ett syfte vid den spontana högläsningen eftersom denna inte har fokus på språkutveckling, utan fokuset är att ge barnen närhet.