Dalarna University's logo and link to the university's website

I dagens komplexa samhälle är traditionella vägar till undervisning och lärande både utmanande och utmanade. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att fostra eleverna till demokratiska medborgare (Svensson m.fl., 2018), i en utbildning med stora krav på elevers språkliga kompetens, såväl som på ”utvecklade” och ”välutvecklade” resonemang (Skolverket, 2022). Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur ämnesliteracy och fördjupade resonemang kan komma till uttryck i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund, trots att elevtexternas språkliga yta uppvisar avvikelser. Syftet operationaliseras i frågeställningarna:

• Hur kan samhällskunskapens ämnesliteracy komma till uttryck i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?
• På vilka sätt kan ämnesliteracy, bearbetning av ämnesord med expansioner och uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap, synliggöra fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund?

Elever, i synnerhet elever med annan språkbakgrund än majoritetsspråket, behöver explicit stöd i undervisningen (Cummins, 2015; Hajer, 2018). Eftersom elevers literacybakgrund är mycket varierande (Cummins, 2015) får skolan en central roll i stöttningen av literacy och ämnesliteracy, även ur ett flerspråkighetsperspektiv.

I studiens analyser undersöks hur samhällskunskapens ämnesord bearbetas med expansioner (af Geijerstam, 2006; Halliday & Matthiessen, 2014), med verktyg från det socialsemiotiska fältet. Även uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2011, 2015) analyseras, vilket handlar om att möjliggöra för elever att ”tänka samhällskunskap” (Sandahl, 2011, s. 173), samt att utveckla och fördjupa begrepp som eleverna delvis eller redan behärskar (jfr Vygotskij, 2001).

De elever som deltog i studien fick i en enkät svara på frågan om vilket språk de talar hemma och vilket språk de tycker att de behärskar bäst. De kategoriserades med utgångspunkt i svaren som elever med annan språkbakgrund än svensk (EAS) eller elever med svensk språkbakgrund (ESS). I studien kartläggs och undersöks hur expansioner genom utveckling, tillägg eller specificering samt hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kan komma till uttryck, i fyra texter skrivna av EAS. Uttrycken för tankeredskap kategoriseras i sex olika grupper: orsaker-konsekvenser, belägg-slutsatser, abstraktioner, jämförande-kontrastering, perspektivtagande och den värderande dimensionen (se Sandahl, 2015, s. 56ff).

I resultaten framträder expansion-tillägg i relativt hög utsträckning i elevtexterna, en expansionstyp som är den vanligaste i texter skrivna av EAS, medan expansion-specificering är något mindre vanligt förekommande. Expansion-utveckling handlar om omformuleringar, exemplifieringar eller klargöranden och är den minst vanligt förekommande expansionstypen i elevtexterna. I analysen av hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck i elevtexterna dominerar tankeredskapet orsaker-konsekvenser. Den värderande dimensionen är näst vanligast, följt av jämförande-kontrastering. Perspektivtagande förekommer vid några tillfällen. Belägg-slutsatser och abstraktioner förekommer inte i de analyserade elevtexterna. Resonemangen i elevtexterna består ofta av breddande uppräkningar, även om några fördjupade resonemang finns, framför allt i anslutning till kausal-konditionala resonemang.

I undervisning saknas ofta tid och tillfällen för att utveckla och fördjupa resonemang, samtidigt som detta efterfrågas i styrdokumenten för högre betyg än godkänt. Bearbetning av ämnesord med expansioner och uttryck för tankeredskap kan i elevtexter leda till fördjupade resonemang. Explicit undervisning om ämnesliteracy, något som alltså kan stötta elevers utvecklade och välutvecklade resonemang, är därför eftersträvansvärt. I dagens komplexa undervisnings- och samhällskontext kan studiens resultat utgöra ett relevant didaktiskt bidrag.

Referenser:

Cummins, J. (2015). Language differences that influence reading development: Instructional implications of alternative interpretations of the research evidence. In: Handbook of Individual Differences in Reading, 241–262. Routledge.

af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. [Doktorsavhandling, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet]. 

Hajer, M. (2018). Teaching content through Dutch as a second language: How ‘Language Oriented Content Teaching’ unfolded in mainstream secondary education. Dutch Journal of Applied Linguistics, 7(2), 246–263. 

Halliday, M.A.K., & Matthiessen, C. (2014). An Introduction to Functional Grammar. (4:e uppl.). Routledge.

Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen. Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskunskapsämnet. [Licentiatuppsats, Karlstads Universitet].

Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet].

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22.

Svensson, G., Rosén, J., Straszer, B., & Wedin, Å. (2018). Greppa flerspråkigheten: En resurs i lärande och undervisning. Skolverket.

Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos.