Skolverket (2023) har efter Regeringskansliets (2022) handlingsplan Agenda 2030 fått i uppdrag att stötta svensklärare i deras arbete att främja likabehandling. En del av det främjande arbetet är att öka normmedvetenheten i skolans undervisning. Skolverket (2023) menar att samtliga verksamma aktörer inom skolan ska vara medvetna om att de bör “Reflektera över den egna positionen och vad vi som skolpersonal tar med oss in i verksamheten.” (Skolverket, 2023). I den här enkätstudien undersöker vi hur 25 svensklärare uppfattar att de inkluderar ett normkritiskt förhållningssätt i sin litteraturundervisning. De frågeställningar som vi utgår ifrån är följande:• Vilka kriterier säger de utvalda svensklärarna att de utgår från gällande valet av skönlitteratur?• Hur beskriver de utvalda svensklärarna att de planerar litteraturundervisningen i relation till ett normkritiskt förhållningssätt? I genomförandet av studien har vi den normkritiska pedagogiken som det teoretiska ramverket. Vi har en hermeneutisk metodansats och genom en innehållsanalys identifierar vi viktiga beståndsdelar som resulterar i att besvara våra frågeställningar. Val av metod grundar sig i att vi eftersöker en förståelse för svensklärarnas uppfattningar. Studiens resultat påvisar att samtliga 25 svensklärare anser att deras litteraturundervisning berörs av ett normkritiskt förhållningssätt. Det framkommer att svensklärarna utgår från kriterier så som: betygskriterier, elevgruppen, ekonomi, tillgång till litteratur och tid. Respondenterna lyfter även att det är viktigt att de själva läst den text som eleverna förväntas läsa, vilket bidrar till att vissa lärare bygger upp en egen litterär kanon som de grundar sin undervisning på. Ett flertal av respondenterna menar att det krävs goda relationer mellan lärare och elev för att lämpliga litteraturval ska kunna göras. Resultaten påvisar att det finns kriterier som svensklärarna utgår från när de planerar sin litteraturundervisning. Dessutom har fem teman identifierats när svensklärarna redogör för vilka litterära verk de använder i sin undervisning. Vår slutsats är således att de 25 utvalda svensklärarna anser att de arbetar enligt Regeringskansliets mål gällande främjandet av en ökad normmedvetenhet i skolundervis-ningen.