Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka och analysera vad förskollärna uttrycker om förhållningssätt och arbete i främjandet av flerspråkighet med specifikt fokus med annat, eller andra, modersmål än svenska. Frågeställningarna som valts är framtagna för att besvara på vilket sätt förskollärare främjar språklig utveckling för förskolebarn med annat, eller andra modersmål än svenska samt på vilket sätt förhållningssättet kan påverka de möjligheterna. Teoretiska utgångspunkten är sociokulturellt perspektiv, interkulturellt perspektiv och transspråkande perspektiv och begreppen som används för att analysera den insamlade data är den proximala utvecklingszonen, stöttning, mediering och artefakter. Studiens resultat visar att förskollärares olika förhållningssätt och arbetssätt kan påverka främjande av flerspråkighet i förskolan. Resultatet visar också att personalens kompetens beträffande förståelse för flerspråkiga barns språkutveckling påverkar möjligheterna som ges till främjande av flerspråkighet samt en osäkerhet gällande tillvägagångssätt. Ett annat resultat visar utmaningar men också vilka möjligheter som finns för att skapa en mer inkluderande och mångkulturell förskola. I studiens slutsats kan det konstateras att tydlighet kring målet i läroplanen som handlar om att utveckla barns modersmål är tolkningsbart och kan leda till ambivalens hos förskollärare i arbetet med det målet. Samtidigt visar resultatet att det finns många användbara strategier i arbetet med flerspråkiga barn och att förhållningssättet är det viktigaste enligt förskollärarna som intervjuats.