När den Sovjetiska ubåten U-137 grundstöter natten till den 27 oktober kunde troligtvis ingen förutspå de långsiktiga konsekvenserna. Syftet med denna studie är att analysera konsekvenserna för den svenska säkerhetspolitiken mellan 1962 och 1981 i samband med att en sovjetisk ubåt grundstöter. För att undersöka frågan har denna uppsats analyserat försvarspropositioner, riksdagsdebatter och andra statliga utredningar. Genom att analysera utformningen, attityden och andra uttryck som tog form i debatten har uppsatsen analyserat konsekvenserna för svensk säkerhetspolitik. Oavsett om säkerhetspolitiken uppfattats som naiv eller pragmatisk går det att notera en svår hållning för Sverige under kalla kriget. Sverige som en neutral aktör fick manövrera i ett svårt säkerhetspolitiskt klimat. Det skapade en balanserad utrikespolitik där regeringen fick ta svåra beslut mellan de två maktblocken.