Det religiösa landskapet är ständigt föränderligt och dagens klassrum är mer mångreligiöst än någonsin. Det ställer nya krav på religionsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare förhåller sig till mångreligiositet i sin religionsundervisning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lågstadielärare har upptäckter gjorts gällande upplevda utmaningar, möjligheter och förhållningssätt. Analysen visar att lärare ser flertalet möjligheter med att olika religioner och livsåskådningar samspelar i religionsundervisning. På grund av mångreligiositeten menar de att ökade tillfällen skapas att lära av varandra och förstå nya saker genom olika perspektiv. Ur analysen framträder det hur klassrummets religiösa mångfald tillsammans med den framträdande sekulära normen tycks utgöra grunden till många av lärarnas utmaningar. Det blir problematiskt att som lärare å ena sidan förespråka mångfald och religionsfrihet, och å andra sidan besitta en sekulär attityd. Det framkommer att lärare bedriver religionsundervisning på varierande vis. En utgångspunkt inför studien var att lärare eventuellt undviker diskussioner och innehåll som kan skapa oenigheter och osäkerhet i klassrummet.Denna hypotes har visat sig stämma och synliggörs genom att en del lärare antar en mer faktabaserad undervisning. Studiens resultat indikerar på att religionskunskapens status behöver höjas och att en utveckling av ämnet behöver ske.