Dalarna University's logo and link to the university's website

BAKGRUNN

Digitala verktyg har på senare tid introducerats i ämnet idrott och hälsa och dess styrande dokument (SNAE, 2022). Isgren Karlsson et al., 2022 visar på att digitala verktyg används av idrottslärare på flera sätt och att de används av olika anledningar. Vi vet samtidigt enligt tidigare forskning att kontrollen av vad, hur och varför inlärning med hjälp av digital teknik i idrottsundervisning är svag och otydlig. Denna otydlighet återfinns både i styrdokumenten och i lärares sätt att använda digitala verktyg i idrottsundervisningen (Isgren Karlsson et al., 2022). PETE är (eller bör) vara en kontext där blivande idrottslärare lär sig om vad, hur och varför digital teknik kan användas i idrott och hälsa. I denna studie söker vi därför svar på osäkerheten kring digital teknologi och hur det kan påverkas genom studenternas idrottslärarutbildning. 

METODE

Syftet med studien är att utforska användningen av digitala verktyg i idrottslärarutbildningen och i vika situationer det finns olika grader av kontroll över hur kunskapen förmedlas mellan lärarutbildare och student. Med hjälp av Bernsteins begrepp framing blir forskningsfrågorna: 

·         I vilka situationer (friluftsliv) är framing stark eller svag i kommunikationen mellan lärare och student när det kommer till digitala verktyg.

·         Hur kan svag eller stark framing leda till lärande (eller inte) i dessa situationer.

Det empiriska materialet som denna presentation och artikel baseras på har samlats in när studenter på idrottslärarutiblningen varit på tur (vandring och paddling). Det empiriska datat (film, intervjuer och textdokument) har sedan analyserats med hjälp av Bernsteins teori om framing. Framing i detta fall visar på vem som kontrollerar vad i undervisningen (idrottslärarutbildningen) när det kommer till digitala verktyg och dess använding och vad det får för konsekvenser för lärandet.

RESULTAT

I dagsläget är resultatet ännu inte klart utan enbart påbörjat. Det som visat sig tidigt i analysarbetet är dock att det Bernstein benämer som framing (degree of control) är dynamiskt och kan ändras under undervisningens gång och det i sin tur får betydelse för lärandet. Friluftsliv har visat sig extra intressant som kunskapsområde då studenterna ofta undervisas utomhus och inte under lika kontrolllerade former som undervisning som sker inomhus. Stark framing av de digitiala verktygen sker ofta i början och eventuellt också i slutet av ett moment, däremellen kännetecknas undervisningen av svag framing och det blir därmed ett stort ansvar på studenten på att använda och lära sig använda de digitala verktygn. Vilken degree of control som sker beror också till viss del på lärares intresse, kunskap och erfarenhet av att använda digitala verktyg i undervisningen. 

KONKLUSJON

Inge större slutsatser kan ännu dras då arbetet med artikeln är i sin början, när det väl är dags för presentationen kommer arbetet med resultat och slutsatser vara mer genomarbetat och klart.