Kultur är ett fenomen under ständig förändring. Under 1960-talet skedde en kulturell omstart i Hollywood, där de regler och produktionskoder som filmskapare följde började ifrågasättas. Detta skedde i samband med rockmusikens popularitet samt en attityd som ifrågasatt allt från konventionell etik, politik, sexualitet och religion. Denna uppsats har analyserat detta skifte från denna synvinkel: symbiosen mellan filmproduktion och rockstilen, och vad det innebar under skiftet mellan gamla och nya Hollywood. Filmerna Scorpio Rising (1963), Faster Pussycat! Kill! Kill! (1965), Bonnie and Clyde (1967), Easy Rider (1969), Invocation of my Demon Brother (1969), Mean Streets (1973) och Apocalypse Now (1979) har alla analyserats, och i det avseendet hur multimodala och semiotiska element brukats av filmskaparna på ett nyskapande och transgressivt sätt. Vår slutsats diskuterar de gemensamma nämnarna utifrån ramverket av grundad teori, och demonstrerar hur, samt varför, vissa val gjordes av filmskaparna. Resultatet av vår forskning tyder på att innovation först kommer utifrån motkultur, individualitet och provokation. Uppsatsen avrundas med en reflektion om hur uppkommande filmskapare kan framgångsrikt bryta regler på ett innovativt, provocerande och intelligent tillvägagångssätt.