När lärare använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning ser man en vinning i elevernas lärande. Ändå pekar tidigare forskning på ett flertal problem som hindrar lärare från att använda sig av det i sin undervisning. Syftet med studien är att förstå hur fyra lärare, som trots de beskrivna problemen som framkommer vidare i denna studie arbetar med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen, förklarar på vilket sätt dessa processer bidrar till att eleverna når kunskapsmålen. Samt hur två lärarutbildare, som arbetar med att lära ut estetiska lärprocesser, förklarar på vilket sätt dessa processer bidrar till att eleverna når kunskapsmålen i svenskundervisningen. För att få svar på syftet och dess följande forskningsfrågor utfördes semistrukturerade intervjuer med samtliga lärare och lärarutbildare. Resultatet pekar på att lärare inte aktivt motiverar sin användning av estetiska lärprocesser för att bidra till elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen, och de kan heller inte bevisa att det gynnar måluppfyllelse i svenskämnet, utan det används ändå genom den allmänna vetskapen att fler sinnen ger en bättre förståelse och att lärare använder estetiska lärprocesser för att skapa intresse och motivation i klassrummet. Även lärarutbildarna gör antagandet att den positiva effekten av estetiska uttryckssätt finns där utifrån vad forskningen säger om det, men kan inte heller bevisa någon skillnad i måluppfyllelse.
Pedagogiskt arbete, inriktning svenska