Denna studie syftar till att jämföra vilka förväntningar som ställs på läsaren i läroböcker skrivna för elever på studie- respektive yrkesförberedande program, inom kursen Svenska 1 och ämnesområdet skönlitteratur. Med förväntningar avser vi de modelläsare som läroböckerna tycks vara skrivna för, samt de litterära kompetenser som modelläsaren förutsätts besitta. I läroböcker för studieförberedande program framträder en skönlitterär och/eller analytisk modelläsare, som i första hand förutsätter och eftersträvar performanskompetens. I läroböcker för yrkesförberedande program framträder en multimodal, kreativ och analytiskt tolkande modelläsare, som i första hand förutsätter och eftersträvar literary transfer-kompetens. Denna övervikt på en av tre delkompetenser signalerar att det finns en obalans mellan den littera kompetensens tre poler, men också att man förutsätter och eftersträvar olika delkompetenser i läroböcker för studie- respektive yrkesförberedande program. Det innebär att modelläsaren i läroböcker för både studie- och yrkesförberedande program går miste om möjligheten att uppnå balans mellan de tre polerna för att räknas som litterärt kompetent i alla avseenden. Resultatet pekar på att läroböckerna för studieförberedande program motsvarar svenskämnets syfte i högre grad än läroböckerna för yrkesförberedande program och att läsaren i läroböcker för studieförberedande program får förutsättningar att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för de högre betygskriterierna medan läsaren i läroböcker för yrkesförberedande program får förutsättningar att utveckla kunskaper och förmågor som krävs för de lägre betygskriterierna. Utifrån detta drar vi slutsatsen att läroböcker skrivna för studie- respektive yrkesförberedande program kan motarbeta likvärdigheten i stället för att öka den, om de inte används på ett kritiskt medvetet sätt. I enlighet med tidigare forskning menar vi att detta riskerar att öka kunskapsklyftorna mellan elever på studie- och yrkesförberedande program.