Dalarna University's logo and link to the university's website

The aim of this qualitative study was to investigate Swedish science teachers’ perceptions and experiences of teaching sexual and reproductive health in upper secondary school. Considering that the reproduction rate is globally declining, an interest was aroused in investigating whether Swedish teachers teach about reproduction and fertility and in what context this takes place. The study is based on five qualitative, semi-structured interviews with science teachers with differentages and different years of experience in the teaching profession. The study has further been analysed based on three different theoretical frameworks: the extended didactic triangle, the KASAM theory, and the salutogenic and pathogenic perspectives of health. The results show that education is often based on a preventive perspective, which could contribute to a misleading perception of fertility and reproductive capacity among youth. Except from the preventive perspective, some of the teachers also described a more salutogenic angle of incidence, drawing parallels to the importance of general health to fertility. Various challenges were mentioned in the light of education about fertility and family planning, where the difficulty in making the subject interesting “here and now” for the students was common.

Denna intervjustudie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av undervisning inom sexuell och reproduktiv hälsa i gymnasieskolan. I ljuset av en globalt försämrad fertilitet och sjunkande födslotal ansågs detta område intressant för att få en inblick i vilken kunskap som når ut till svenska gymnasieelever med avseende på reproduktion. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med lärare som undervisade i biologi eller naturkunskap på gymnasiet. Studien har vidare analyserats med hjälp av den utvidgade didaktiska triangeln, KASAM-teorin och den salutogena och patogena synen på hälsa. Resultaten visade att gymnasielärare inom naturvetenskapliga ämnen oftare hade ett preventiv förhållningssätt vid undervisning inom sexuell och reproduktiv hälsa där områden som könssjukdomar, skydd mot ofrivilliga graviditeter och abort var områden som oftare förekom i undervisningen. Detta kan vara ett resultat av preventivt utformade kursplaner, vilket enligt tidigare forskning också kan leda till ungdomars övertro på sin fertila förmåga. Några lärare beskrev också ett mer hälsoinriktat perspektiv med avseende reproduktion där kopplingen till allmänhälsan lyftes fram. Utmaningar som beskrevs inom undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa var bland annat att göra ämnet relevant här och nu för eleverna.