I denna etnografiska studie ligger fokus på litteracitetspraxis och identitetsskapande hos tre vuxna andraspråkstalare som kom till Sverige med kort skolbakgrund och behöver utveckla grundläggande läs- och skrivfärdigheter på svenska. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur de tre deltagarnas upplevelser av samhällets krav på skriftspråklighet påverkar deras identitetskonstruktioner och positionering i olika föreställda gemenskaper. Resultaten visar att litteracitet på svenska samverkar med deltagarnas flerspråkiga repertoar och digitala resurser på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt är deras litteracitetspraxis starkt påverkad av majoritetssamhällets kulturella mönster och diskurs vilket resulterar i olika språkliga beteenden för att kunna läsa och skriva i olika sammanhang. Studiens tre deltagare uttrycker ett starkt behov av att kunna agera självständigt och talar om ett samband mellan sina läs- och skrivfärdigheter och att kunna erövra en egenmakt i samhället. När deltagarna får tillfälle att utöka sin litteracitetspraxis förstärks även deras sociala identiteter och det öppnas möjligheter förnya positioner i önskvärda gemenskaper. Således kan varje aktivitet kopplad till läsande och skrivande i vardagen innebära en risk eller en chans till nya identitetsförhandlingar och positioner vilket väcker frågan om vilka möjligheter korttidsutbildade vuxna har att erövra en legitimitet som andraspråkstalare.