Syftet med föreliggande studie var att undersöka ämneslärares arbetsmetoder och hjälpverktyg med fokus på läsutveckling i ämnet svenska som andraspråk (hädanefter kallat sva), och hur dessa lärare använder sin undervisning och verktyg för att stärka och utveckla språket även hos deras elever i behov av extra anpassningar. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och är av kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem sva-lärare tillika respondenter som arbetar med andraspråkselever på fyra olika grund- och gymnasieskolor i en större svensk stad.
Resultatet visar att samtliga respondenter ser hur deras elever utvecklas i sin läsning och vet hur de kan hjälpa eleverna på bästa sätt. De ser svårigheter i att veta om det är elevernas inlärning av det nya språket eller själva lästräningen med dess arbetsmetoder och hjälpverktyg som ger mest effekt, men visar förståelse för vad som är inlärningsproblem eller om det ligger andra svårigheter bakom. Resultatet visar vidare att lärarna önskar mer organisations- och ledningsstöd för att kunna erbjuda eleverna en mera långsiktigt effektiv språkundervisning för ökad läsutveckling. Slutsatserna blir att sva-elevers läsutveckling stärks när ämnesläraren undervisar aktivt och strukturerat; att hen kan förutse händelser i klassrummet och undervisningen. Den bästa läraren för sva-elevers läsutveckling är den som vid läsning tydliggör för elevgruppen vad de tränar och varför, samt ger varje enskild elev den tid samt de anpassningar och stöd hen kräver.