Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Idag finns det mycket få fysioterapeuter i elevhälsan i Sverige, trots att fysioterapeuter anses vara experter inom fysisk aktivitet och motorik. Fysisk aktivitet är en viktig åtgärd mot psykisk ohälsa som är en central prioritering för elevhälsan. I riktlinjerna för vilka kompetenser som ska finnas i elevhälsan finns inga krav på att inkludera den fysioterapeutiska kompetensen. Ökad kunskap kring fysioterapeuternas arbete i elevhälsan behövs.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka elevhälsoteamets erfarenheter och upplevelser av betydelsen av en fysioterapeutisk kompetens i organisationen.

Metod: En kvalitativ studiedesign, med semistrukturerade intervjuer, har tillämpats. De fysioterapeuter som var verksamma inom elevhälsan i Sverige identifierades och deras kollegor i berörda elevhälsoteam tillfrågades om deltagande i studien. Nio personer intervjuades över zoom respektive telefon. De representerade två olika elevhälsoteam och sex olika professioner. Intervjuerna transkriberades av författarna och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen genererade följande tre kategorier: Fysioterapeut – Barnensrätt i elevhälsan, En välbehövlig resurs med specifik kompetens för elevhälsan och Fysisk aktivitet som redskap för välmående. Kollegorna har positiva erfarenheter av tillgången till en fysioterapeut i elevhälsoteamet. Det har varit tryggt för eleverna att kunna kontakta en fysioterapeut i skolmiljön. Den fysioterapeutiska kompetensen har bidragit till elevernas hälsa och välmående. Motoriska bedömningar och extra träning för elever med behov har lett till ökat självförtroende och förbättrad inlärning. Den fysiska beröringen som sker under en fysioterapeutisk bedömning beskrivs som en bidragande faktor till att eleverna spontant har öppnat upp sig om sitt psykiska mående.

Konklusion: Studien belyser att elevhälsoteamet upplever den fysioterapeutiska kompetensen som en välbehövlig resurs. Utifrån resultatet och med tanke på de utmaningar som finns i samhället med fysisk inaktivitet och psykisk ohälsa, bedöms den fysioterapeutiska kompetensen vara väl lämpad som en del i arbetet att stärka elevhälsan.

Background: Very few physiotherapists work in student welfare in Sweden today despite the fact they are considered experts in physical activity and motor skills. Physical activity is also an important tool against mental health problems which is a priority for student welfare. In the guidelines for student welfare there are no requirements to include the physiotherapeutic competence. Increased knowledge about the physiotherapist’s work in student welfare is needed.

Purpose: This study aimed to investigate the student welfare team’s experiences of the importance of the competencies of the physiotherapist in their organization.

Method: A qualitative study design with semi-structured interviews was used. The physiotherapists working in student welfare in Sweden were identified and their student welfare colleagues were asked to participate in the study. Nine individuals were interviewed on zoom or phone. They represented two different student welfare teams and six different professions. The authors transcribed the interviews and meaning units have been condensed and the data was then analyzed.

Results: The analysis generated following three categories: Physiotherapist -the children’s right in student welfare, A well needed resource with specific competencies for student welfare and Physical activity as a tool for wellbeing. The colleagues have positive experiences of having access to a physiotherapist in the student welfare team. The students have felt safe having the possibility to contact a physiotherapist in their school environment. The competencies of the physiotherapist have contributed to the student’s health and wellbeing. Motorassessment and extra training for students´ with special needs have led to increased self-confidence and enhanced learning. The physical touch during a physiotherapist appointment is described as something that has made students open up about their mental wellbeing.

Conclusion: This study shows that the student welfares team sees the competencies of the physiotherapist as a well needed resource. According to the result and considering the challenges of physical inactivity and mental illness in today’s society the physiotherapeutic competence is assessed to be well suited as a part of the efforts to strengthen student welfare.