Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra svenska gymnasieelevers kunskaper om och attityder gentemot flerspråkighet. För att uppfylla syftet genomfördes en enkätundersökning, där 141 respondenter från två gymnasieskolor i Storstockholm besvarade kunskaps- och attitydfrågor om flerspråkighet. Vid analysen av resultatet användes språkattityder, språkideologier och språkligt kapital som teoretiska utgångspunkter. Enkätstudiens resultat visade att gymnasieeleverna har relativt goda kunskaper om flerspråkighetssituationen i Sverige, till exempel gällande antalet modersmålstalare av svenska. Det visade även att de överlag är positivt inställda till flerspråkighet, såväl på individ- som samhällsnivå. Inställningen till flerspråkighet varierar dock, bland annat beroende på vilka språk den utgörs av. Uppsatsens diskussion visade att teorin om språkligt kapital och tidigare forskning om språkliga hierarkier kan vara användbara för att förstå denna variation. Vidare visade resonemangen i enkätstudien att det är svårt att skilja gymnasieelevernas attityder gentemot flerspråkighet, från deras attityder gentemot de politiska frågor som omger den. En slutsats som kan dras av studiens resultat är att det i skola och undervisning finns skäl att tänka kring och uttrycka sig om flerspråkighet på ett mer medvetet sätt, med syftet att upphäva värderande kategoriseringar av olika slags flerspråkighet och istället lyfta fram möjligheterna som uppstår i varje form av flerspråkighet.