Denna uppsats är en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier av läroböcker och lärarhandledningar som används i religionsundervisningen i grundskolor i Sverige. Uppsatsen fokuserar på uppgifterna i läromedlen för att se om de är utformade på ett sätt som kan användas för att uppnå de svenska läroplanernas mål om utveckling av empatisk förmåga. Fyra läroböcker, en uppgiftsbok och två lärarhandledningar analyserades i förhållande till teorierna om empati och reflexivitet. De metoder som användes var innehållsanalys för att avgöra hur många av uppgifterna som kunde relateras till läroplanens mål om empati, och hermeneutik användes för att tolka målen för varje uppgift. Resultaten visade att varje läromedel som analyserades hade uppgifter som kunde användas för att nå det avsedda målet med empati. Läromedlen med ett större urval av uppgifter hade en mindre procentandel uppgifter som främjade elevernas förmåga att använda sin empati.