Dalarna University's logo and link to the university's website

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en fallstudie där dagvattenhanteringen i två områden belägna i lågstråk, nämligen Enskedefältet i Stockholm och Hemsta i Gävle, jämförs. Ökningen av både nederbörd och nederbördsintensitet har resulterat i en ökad risk för översvämningar under de senaste åren, särskilt i områden nära vattendrag och lågstråk. Både Enskedefältet och Hemsta delar liknande karakteristika då de båda är belägna i lågstråk genom vilka dagvatten från omkringliggande områden leds. Dessa två stadsområden kännetecknas av högt exploateringstryck, omfattande hårdgjorda ytor och en övervägande andel privata fastighetsägare, vilket begränsar kommunernas möjlighet att genomföra förbättringsåtgärder. Efter översvämningarna år 2021 genomfördes kapacitetsutredningar både i Enskedefältet och Hemsta. Resultaten visade att den övervägande delen av ledningsnäten uppfyller kapacitetskraven. De regnmängder som orsakade översvämningarna i båda stadsdelarna var sällsynta, och det är inte praktiskt möjligt att dimensionera ledningsnäten för att hantera sådana stora mängder dagvatten. Detta beror på att sådana händelser inträffar för sällan och att det inte är ekonomiskt försvarbart att bygga så stora ledningsdimensioner för att möta dessa extremt sällsynta händelser. Efter översvämningshändelsen 2021 har Gävle kommun agerat snabbt genom att genomföra renoveringar för befintliga ledningssystemet. Dessutom har Gävle kommun utfört omfattande rensning av Hemlingbybäckens botten och byggt underjordiska- och fördröjningsmagasin för rening och fördröjning av dagvatten. Gävle kommun har även utforskat möjligheten att använda multifunktionella ytor, såsom lekplatser för att minska risken för översvämningar. Dessutom har Gävle arbetat med att förstärka beredskapen för att effektivt hantera vattenflödet och därigenom minska risken för framtida översvämningar. I jämförelse till Gävle kommun har Stockholm stad inte reagerat lika snabbt. Trots kapacitetsutredningar utförda av Stockholm Vatten och Avfall, som visade att ledningssystemet uppfyllde kraven, har kommunen inte genomfört åtgärder i samma omfattning. En av de främsta anledningarna till den långsammare reaktionen är den begränsade tillgängligheten till mark, särskilt med tanke på att majoriteten av marken i Enskedefältet ägs av privata fastighetsägare och att det saknas samarbete mellan VA-huvudmännen, kommunen och fastighetsägaren. Detta har begränsat möjligheterna att bygga fördröjningsdammar och andra tekniska dagvattenlösningar. Stockholm stad planerar dock att genomföra fördröjningsåtgärder i samband med planerade renoveringar på kommunägd mark. En av de kommande renoveringarna som planeras är Vårflodsparken, där översvämningsaspekten kommer att beaktas och implementeras i samband med renoveringen. Trots detta har ett större infrastrukturprojekt, kallat Mässtunneln, initierats i västra delen av Enskedefältet, och kapaciteten för ledningssystemet har ökats i den östra delen av Enskedefältet (Slakthuset). Även om dessa förbättringsåtgärder inte är specifikt riktade mot Enskedefältet, kommer de att väsentligt minska mängden dagvatten som leds från dessa områden genom Enskedefältet och därmed också reducera risken för översvämningar.

The purpose of this thesis is to conduct a case study comparing stormwater management in two low-lying urban areas, Enskedefältet in Stockholm and Hemsta in Gävle.The increase in precipitation intensity in recent years has resulted in heightened risk of flooding, particularly in areas near watercourses and low-lying regions. Enskedefältet and Hemsta share similar characteristics, as both are situated in low-lying areas through which stormwater from surrounding regions is channeled. These urban areas are marked by high development pressure, extensive impervious surfaces, and a predominance of private property ownership, which limits these municipalities’ ability to implement improvement measures. Following the floods in 2021, capacity studies were conducted in both Enskedefältet and Hemsta. The results indicated that most of the drainage networks meet capacity requirements. The rainfall that caused the floods in both areas was rare, and it is not practical to design drainage systems to manage such large volumes of stormwater. This impracticality is due to the infrequency of such events and the lack of economic justification for constructing drainage systems to accommodate the extremely rare occurrences. In response to the 2021 flooding, Gälve municipality acted swiftly, by renovating the existing drainage systems. Additionally, extensive cleaning of Hemlingbybäckens bed was undertaken, and underground storage and detention basins were constructed for stormwater treatment and retention. Gävle municipality has also explored the possibility of using multifunctional areas, such as playgrounds to reduce flood risk. Furthermore, Gävle has worked to enhance preparedness to manage water flow effectively, thereby reducing the risk of future floods. In comparison, Stockholm city has not responded as promptly. Despite capacity studies by (Stockholm Vatten och Avfall) showing that the drainage system met the requirements, the municipality has not implemented measures to the same extent. One primary reason for the slower response is the limited land availability, especially given that most land in Enskedefältet is privately owned, and there is a lack of collaboration between water management authorities, the municipality, and property owners. This has restricted the opportunities to construct retention basins and other technical stormwater solutions. However, Stockholm city plans to implement retention measures in conjunction with planned renovations on municipally owned land. One upcoming renovation is Vårflodsparken, where flood mitigation aspects will be considered and integrated into the renovation. Despite these challenges, a major infrastructure project the (Mässtunnel) has been initiated in the western part of Enskedefältet, and the capacity of the drainage system has been increased in the eastern part of Enskedefältet (Slakthuset). Although these improvements are not specifically targeted at Enskedefältet, they will significantly reduce the amount of stormwater channeled from these areas through Enskedefältet, thereby reducing the flood risk.