Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Inom den specialiserade smärtvården lider 35–40 % av patienterna utöver smärta, även av svår ångest och/eller depression. Kvantitativ forskning visar ett statistiskt stöd för att det finns en relation mellan långvarig smärta och mental ohälsa. Relationen är dock mindre undersökt via kvalitativ forskning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som lever med långvarig smärta upplever relationen mellan smärtupplevelse och mental ohälsa.

Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Tio patienter rekryterades från två multimodala smärtmottagningar i Mellansverige. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes och analyserades med systematisk textkondensering enligt Malterud. Riktlinjer för transparent rapportering av kvalitativa studier (COREQ) användes för att säkerställa studiedesignens kvalitet. Studien är godkänd av Forskningsetiska nämnden på Högskolan Dalarna.

Resultat: Samstämmigt med tidigare forskning visar resultatet på en dubbelriktad relation mellan smärta och mental ohälsa. Resultatet mynnade ut i fem teman som på olika sätt illustrerade denna relation; 1. Mina mönster har en bakgrund, 2. Att vara i relation till andra, 3. Stress, press och kaos, 4. Bli sams med acceptans och 5. Hur jag tar hand om mig.

Slutsats: Studiens resultat visar att alla studiedeltagarna hade erfarenhet av mental ohälsa i relation till sin smärta och deras berättelser belyser olika aspekter av det. Grad av acceptans av smärtan var nära kopplat till mental ohälsa. Studiedeltagare som had elandat i en högre grad av acceptans av sin situation och av sin smärta, upplevde en bättre mental hälsa och denna relation tycks även gå i motsatt riktning. Resultatet bekräftar vikten av att anta ett biopsykosocialt förhållningssätt och det meningsfulla i att utgå ifrån rädsla-undvikande modellen i arbetet med patienter med långvarig smärta samt att behandlingen behöver anpassas efter individen.

Background: Among patients with chronic pain in specialised pain care, 35–40% also suffer from severe anxiety and/or depression. Previous research and statistic evidence shows that there is a relationship between chronic pain and mental health issues. This relationship is less researched with qualitative methods.

Aim: The aim of this study is to explore how people living with chronic pain experiences the relationship between pain and mental health issues.

Method: A qualitative interview study with an inductive approach. Ten patients were recruited from two multidisciplinary pain clinics in Sweden. Semi structured individual interviews were performed that then were analysed via Malterud’s systematic text condensation. Guidelines for transparent reporting of qualitative studies (COREQ) ensured the quality of the study. Ethical approval was received from the committee for research ethics at Dalarna University.

Result: Unanimously with previous research the results show a bidirectional relationship between pain and mental health. Five themes emerged that in different ways describes this relationship; 1. My patterns have a background, 2. How to relate to others, 3. Stress, pressure and chaos, 4. To accept acceptance and 5. How I take care of myself.

Conclusion: The result of this study shows that all the participants had experience of mental illness in relation to their pain and their stories describe various aspects of that. The pain rehabilitation programs were described as offering important support for developing coping strategies and also with the process of acceptance. Accepting the pain experience and its impact on one's life is described as a process that takes time. The level of acceptance seems to be related to the degree of mental illness. The results of this study confirm the importance of adopting a biopsychosocial approach when working with patients living with chronic pain.