Dalarna University's logo and link to the university's website

Valdeltagandet har visat en nedåtgående trend bland utrikes födda individer från 1991 till 2022, med den mest uttalade skillnaden observerad under valet 2022 i Sverige. I valet 2022 var det en skillnad på 22 procentenheter i valdeltagandet mellan inrikes födda och utrikesfödda individer, där 89% av de inrikes födda röstade jämfört med 67 procent av de utrikesfödda. Denna studie syftar till att analysera skillnader i valdeltagande bland individer med utländsk bakgrund, de med huvudsakligen utländsk uppväxt jämfört med de med huvudsakligen svensk uppväxt, med fokus på riksdagsvalet 2022 i Sverige. Forskningen utforskar potentiella förklaringar till dessa skillnader i valdeltagande. Genom att använda en teoretisk ram som fördjupar sig i individuella förklaringar, undersöker den här studien variabler som utbildningsnivå, civilstånd, politiskt intresse, röstbeteende och uppväxt för att analysera hur dessa faktorer påverkar sambandet mellan valdeltagande och uppväxt. Studien analyserar även korrelationen mellan utländsk uppväxt och svensk uppväxt på valdeltagandet i riksdagsvalet 2022. Den statistiska analysen använder logistisk regressionsanalys och visar att utbildningsnivå, civilstånd, politiskt intresse, röstbeteende och uppväxt har en statistiskt signifikant korrelation med valdeltagandet. Denna korrelation kvarstår även när variabeln utländsk uppväxt och svensk uppväxt inkluderas i analysen, vilket indikerar ett starkt samband mellan uppväxt och valdeltagande i riksdagsvalet 2022. I och med det visar vår studie att valdeltagandet påverkas negativt av utländsk uppväxt. Detta bekräftar även vår studiens tidigare forskning och teori att valdeltagandet påverkas av utbildningsnivå, civilstånd, politiskt intresse, röstbeteende och uppväxtland som presenteras i studiens analys och slutsatser.

Voter turnout has exhibited a downward trend among individuals born abroad from 1991 to 2022, with the most pronounced disparity observed during the 2022 election in Sweden. In the 2022 election, there was a 22-percentage-point difference in voter participation between native-born and foreign-born individuals, with 89 percent of native-born individuals casting their votes compared to 67 percent of foreign-born individuals. This study endeavors to scrutinize variances in voter turnout among individuals of foreign descent, particularly those with predominantly foreign upbringing versus those with predominantly Swedish upbringing, with a specific focus on the 2022 parliamentary elections in Sweden. The research seeks to probe potential rationales for these disparities in voter turnout. Drawing upon a theoretical framework, the study delves into individual-level explanations. By incorporating distinct variables such as education level, marital status, political interest, voting behavior, and upbringing, the thesis aims to assess the likelihood of how these factors influence the relationship between voter turnout and upbringing. Moreover, it examines correlation between foreign upbringing and Swedish upbring on voter turnout in the 2022 Swedish parliamentary elections. The statistical analysis employs logistic regression, demonstrating that education level, marital status, political interest, voting behavior, and upbringing exhibit a statistically significant correlation with the level of voter turnout. This correlation persists even when variables such as foreign upbringing and Swedish upbringing are included in the analysis, indicating a robust association between foreign and Swedish upbringing and voter turnout in the 2022 Swedish parliamentary election. Voter turnout is negatively affected by foreign upbringing. The study also confirms Oscarsson & Holmbergs theory that voter turnout is affected by education level, marital status, political interest, voting behavior, and upbringing.