Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Samverkan mellan hälso- och sjukvården samt socialtjänsten är av stor betydelse för att personer med demenssjukdom i ett tidigt skede ska kunna bo kvar i eget hem med hög livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska samverkan mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten för att främja personcentrerad demensvård. Detta görs genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av demensutredningar och uppföljningar inom primärvården. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med en utforskande design. Individuella semi-strukturerade intervjuer genomfördes i syfte att utforska erfarenheter av samverkan hos tio sjuksköterskor i primärvården. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Analysen av de tio intervjuerna identifierade tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som besvarar studiens syfte. Dessa tre kategorier är: 1) Gemensam filosofisk grund i samverkan, 2) Förutsättningar för kommunikation och 3) Organisationens ledning. Dessa kategorier påverkar samverkan mellan olika professioner för att uppnå personcentrerad demensvård inom primärvården. Slutsats: För att vara en professionell inom demensvården är det viktigt att se personen bakom sjukdomen, förstå deras identitet och konflikter, samt interagera med både personen och deras stödjande omgivning. Regelbunden och flexibel kommunikation med samarbetspartners är nödvändig för att tydligt definiera och dela mål inom personcentrerad vård. Genom att förstå och samverka med andra yrkesgruppers kompetenser kan stödet till personer med demens och deras anhöriga effektiviseras.

Background: Collaboration between health care and social services is extremely important so that people with dementia in the early phase can continue to live in their own home with a high quality of life. Aim: The aim of this study is to explore the collaboration between various professionals within healthcare and social services to promote person-centered dementia care. This is achieved by examining nurses' experiences with dementia assessments and follow-ups in primary care. Method: The study is based on a qualitative method with an exploratory design. Individual semi-structured interviews were conducted to explore the collaboration experiences of ten nurses in primary care. A qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: The analysis of the ten interviews identified three main categories with associated subcategories that address the study's aim. These three categories are: 1) Shared philosophical foundation in collaboration, 2) Preconditions for communication, and 3) Organizational management. These categories influence the collaboration between various professionals to achieve person-centered dementia care in primary care. Conclusions: To be a professional in dementia care, it is important to see the person behind the disease, understand their identity and conflicts, and interact with both the individual and their supportive environment. Regular and flexible communication with partners is necessary to clearly define and share goals within person-centered care. By understanding and collaborating with the competencies of other professional groups, support for individuals with dementia and their families can be optimized.