Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 skapade en genomgripande förändring av den regelbaserade världsordningen. Med aggressivt militärt våld och en hård politik tvingade den ryska staten omvärlden att reagera. Den svenska neutrala ön i "havet" Nato, som ligger nära den ryska staten, tvingades ändra sin uppfattning att allierades frihet inte utgör en garanti för säkerhet, stabilitet och fred. Sveriges snabba utrikes- och säkerhetspolitiska förändring från alliansfrihet till att förespråka medlemskap i Nato-alliansen innebar ett paradigmskifte i svensk politik. Få länder har behövt genomföra en så långtgående policyförändring så hastigt. Den svenska försvarsförmågan att trygga Sveriges territoriella integritet, politiska självständighet och tillvarata svenska intressen ansågs vara låg och inte kunna växa tillräckligt snabbt. Därför tvingades den svenska regeringen inse att det bästa sättet att tillvarata Sveriges intressen var genom medlemskap i försvarsalliansen Nato. Med min teoretiska referensram som grund visar det sig att Sveriges tradition om alliansfrihet och säkerhetspolitik är grundat ur ett idealistiskt perspektiv och tilltro till den regelbaserade världsordningen. Traditionen måste omvärderas och granskas rationellt. Arbetets analys, som utgörs av en textanalys visar att Sveriges regering tvingades att se rationellt till statens försvarsförmåga och trovärdighet vid fortsatt utrikes- och säkerhetspolitisk tradition eller medlemskap till NATO. Resultatet visar att Sverige valde att ansöka till NATO-alliansen då den traditionella politiska inriktningen ansågs för osäkra under de säkerhetspolitiska omständigheter som råder i världen idag.
Russia's invasion of Ukraine on 24 February 2022 brought about a profound change in the rules-based international order. With aggressive military violence and a harsh policy, the Russian state forced the outside world to react. The Swedish neutral island in the "sea" NATO, which is close to the Russian state, was forced to change its view that the freedom of allies does not constitute a guarantee of security, stability and peace. Sweden's rapid foreign and security policy change from nonalignment to advocating membership in the NATO alliance meant a paradigm shift in Swedish politics. Few countries have had to implement such a far-reaching policy change so quickly. The Swedish defence capability to secure Sweden's territorial integrity, political independence and safeguard Swedish interests was considered to be low and not able to grow fast enough. Therefore, the Swedish government was forced to realize that the best way to safeguard Sweden's interests was through membership in the defense alliance NATO. With my theoretical frame of reference as a basis, it turns out that Sweden's tradition of nonalignment and security policy is founded from an idealistic perspective and faith in the rules-based world order. The tradition must be re-evaluated and scrutinized rationally. The analysis of the work, which consists of a textual analysis, shows that the Swedish government was forced to look rationally at the state's defense capability and credibility in the event of continued foreign and security policy tradition or membership in NATO. The results show that Sweden chose to apply to the NATO alliance as the traditional political orientation was considered too uncertain under the security policy circumstances that prevail in the world today.