Elever i förskoleklass har varierande skriftspråkliga kunskaper och förmågor och är dessutom i en ålder där det sker rikligt med skriftspråklig utveckling (Hofslundsengen m.fl., 2016; Zhang & Bingham, 2019). Det medför att undervisningen bör ge förutsättningar för att alla elever ska få stöd och stimulans att utveckla förmågor som har betydelse för skriftspråklig utveckling. Denna studie syftar till att bidra till detta kunskapsområde genom att undersöka hur undervisningen inom det i läroplanen angivna kunskapsområdet språk och kommunikation (Skolverket, 2022) kan differentieras för att främja elevers språklig medvetenhet, bokstavskännedom och läsförståelse. Det övergripande teoretiska ramverket är Vygotskijs (1978) utvecklingsteori som förklarar att kognitiva förmågor utvecklas i sociala sammanhang genom interaktion och samarbete med andra. I studien är den proximala utvecklingszonen och begreppet stöttning (Wood m. fl., 1976) centrala teoretiska begrepp. Läs- och skrivutveckling betraktas med utgångspunkt i “The simple view of reading”, där ordavkodning och språkförståelse är avgörande faktorer för läsutvecklingen (Gough & Tunmer, 1986). Frågeställningen: Vad kännetecknar undervisningen i kunskapsområdet språk och kommunikation som följer och främjar elevers skriftspråksutveckling i förskoleklass? besvaras genom analys av data som genererats med videoobservation, ljudupptagning av lärarröst med diktafon, fältanteckningar och fotografier. Observerad undervisning har kodats i relation till två dimensioner: undervisningsledning och undervisningens innehåll (Ruotsalainen m.fl., 2022) samt analyserats i relation till teorier om skriftspråklig utveckling. De preliminära resultaten indikerar att differentierad undervisning sker när lärarens stöttning anpassas till enskilda elever, elever arbetar i mindre grupper med anpassat material, elevaktiva arbetsformer och när läraren tillvaratar elevinitiativ i sin undervisning.
Nyckelord: förskoleklass, skriftspråksundervisning, videoobservationer, differentiering