Syfte med denna uppsats är att göra en undersökning kring Runnvika semesterhems grundande och verksamhet och kartlägga hur semesterhemmet verkade mellan åren 1934 och 1950. I denna uppsats ges en bild över Runnvika semesterhems tillkomst och utveckling. Det använda källmaterialet är protokoll och andra arkivhandlingar för ekonomiska föreningen Arbetarkvinnornas semesterhem i Dalarna, statliga utredningar och samtida lokaltidningar. Resultatet visar att hemmet var öppet för alla husmödrar. De kommunala myndigheterna började så småningom intressera sig för husmoderssemester och hjälpte med anslag för de husmödrar som var i behov av vila, men inte själva kunde ha råd att skaffa sig den. Husmödrarna hade roliga dagar på semesterhemmet om det vittnar deras anteckningar i gästböckerna. Fler och fler var intresserade att få komma till Runnvika semesterhemmet under åren. Verksamheten växte. Husmödrarna insåg själva behovet av en tids vila. Om det vittnar ett allt större intresse för att få komma till semesterhemmet. Antalet gäster ökade från 11 gäster år 1935 till 212 gäster år 1950. Även semesterlängden ökade genom åren från en vecka år 1934 till två veckor år 1949. Undersökningen visar att Runnvika semesterhem fyllde den stora uppgiften att bereda semester åt husmödrar från Dalarna och övriga landet.