Syftet med denna uppsats är dels att utreda vilket intresse som finns för ett betyg i ordning och uppförande inom dagens svenska gymnasieskola samt vilka konsekvenser ett eventuellt införande skulle innebära för skolans aktörer. Utöver detta avsåg vi att undersöka i vilken mån elevers uppförande redan idag påverkar deras betyg. Metoden för att lyckas kom att vara en kvalitativ innehållsanalys av trettio lokala tolkningar av de nationella betygskriterierna inom de tre olika kurserna Engelska A, Matematik A samt Idrott och hälsa A. Dessutom utfördes en intervjustudie med nio stycken gymnasielärare från olika skolor i Mellansverige. Innehållsanalysen gav resultatet att inom kursen Idrott och hälsa A förekommer ordningskriterier i hög grad, men inte i de övriga kurserna. Genom intervjustudien påvisades att flertalet lärare ställer sig positiva till införandet av ett ordnings- samt uppförandebetyg med motiveringar som att det skulle kunna bidra till att skapa ett lugnare och mer gynnsamt arbetsklimat, sporra elever som idag uppför sig illa samt på ett tidigt stadium förbereda eleverna inför det kommande arbetslivet. Andra lärare ställde sig dock frågande till huruvida elever som redan har flertalet IG-betyg verkligen skulle bry sig om ytterligare ett sådant?