Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet belyses och behandlas i den svenska medieforskningen och debatten. I detta arbete har jag undersökt i vilken utsträckning Hermans och Chomskys teori om hur de institutionella mekanismerna fungerar i massmedia korresponderar med den svenska medieforskningen, när det gäller de svenska massmedierna, dvs. om deras propagandamodell har sin motsvarighet i den svenska medieforskningen. Med andra ord har avsikten med undersökningen varit att beskriva och analysera vilken bild av dagens massmedia har den svenska medieforskningen, och om denna bild överrensstämmer med de ovan nämnda amerikanska forskarnas bild. För att uppfylla syftet och svara på frågeställningen har jag använt som källor svenska medieforskares och debattörers arbete, där undersöks frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet. Det centrala i min undersökning har varit att beskriva och analysera hur svenska medieforskare behandlar frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet. Jag har undersökt de svenska författarnas sätt att behandla de svenska massmediernas roll och funktion, jämfört dem med varandra och relaterat deras perspektiv till Hermans och Chomskys analyser och teori. Sammanfattningsvis kan det konstateras att frågor kring makten över medier och mediernas makt över det egna innehållet behandlas och belysas av de undersökta medieforskarna utifrån ett strukturalistiskt perspektiv. I centrum av deras undersökningar står den ekonomiska makten och medieekonomins påverkan på mediernas produktions innehåll. Det kan också konstateras att den svenska medieforskningen motsvarar i stort sett Hermans och Chomskys medieanalys. Min undersökning visar på att i de analyserade böckerna framhålls en liknande och inte smickrande bild av de svenska medierna. Denna bild överensstämmer väl med Hermans och Chomskys bild av dagens massmedia. De svenska författarna menar att mediekoncentration, mediekonglomeraten, ägarnas krav på lönsamhet, annonsberoende, marknadsliberal ideologi påverkar i högsta grad mediernas innehåll. Allt detta, enligt dem, leder till att medieindustrin ägnar sig mindre till grävande, allvarlig journalistik och att rapportera nyheter än att skapa nyheter och opinion. De anser att medierna ingått i en allians med den ekonomiska makten och använder propaganda för att propagera för en ideologi, där marknadsekonomi och konsumtion är de viktigaste delarna. Fast de flesta av författarna beskriver de svenska medierna som både maktlösa och maktfulla, träder det fram en bild av de svenska massmedierna som mer beroende än självständiga på grund av ökade marknadens tryck och krav.