Sammanfattning Syftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskor från vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrån en strukturerad checklista som utvecklats för denna studie. Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal om livsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024) påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om. Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket. Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägande kort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftast berördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre om livsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över för att ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.