Utifrån en longitudinell empirisk studie av svenska elevers inlärning av tyska verbformer (Fredriksson 2006) belyser detta bidrag olika faktorer som påverkar språkutvecklingen vid inlärningen av främmande språk i klassrummet. Särskild fokus läggs på relationen mellan grammatisk input och elevens faktiska inlärningsresultat under en längre period. Hur blir en form introducerat och vad kommer eleven ihåg vid olika tidpunkter? Vilket samband finns det mellan en forms morfologiska uppbyggnad och elevens sätt att memorera den? Hur skulle kunskap av denna typ kunna komma till användning i språkundervisningen? Resultaten i termer av klart identifierbara utvecklingssteg stödjer teorin om en medfödd språkinlärningsmekanism och visar att undervisning av grammatik har en viktig roll att spela i främmandespråksklassrummet.