Skam- och stigmatiseringsprocessers betydelse vid behandling av våldsverkande män. Peter Jansson, Högskolan Dalarna, Akad. för Hälsa och Samh.; Socialt arbete, 791 88 FALUN. I vålds- och missbruksbehandl. av unga män tas i varierande grad hänsyn till skam- och stigmatiseringprocessers betydelse för behandlingens resultat, trots att skammens betydelse för stigmatisering har stöd i forskning. Inställningen till klienten hos behandlande personal och behandlingsmetodernas tillämpning, kan innebära att klientens självbild som stigmatiserad förstärks, är oförändrad eller konstruktivt rekonstrueras. Med utgångspunkt i behandlade personals erfarenh. av tillämpningen av behandlingsmetoder och klienters erfarenh. av behandl. kan slutsatser dras om hur klientens stigma konstrueras. Syftet är att utveckla och testa hypoteser om skam- och stigmatiseringsprocessers betydelse vid behandling av våldsverkande män. - Har behandlingsmetoder av våldsverkande män skam- eller stolthetsskapande innehåll. Förstärks en stigmatiserad identitet eller rekonstrueras den konstruktivt? - Vilka exempel finns på stolthets- och skamskapande situationer hos klienterna? Data samlas in under två faser, fas 1 omfattar en pilotstudie, där ett urval av behandl. personal samt ett urval klienter intervjuas i avsikt att konkretisera de frågeställningar som studien omfattar. Den första hypotesgenererande fasen kompletteras i fas 2 med delt. observ. och intervjuer samt dokumentanalys. Datainsamlingsmetoderna är intervjuer med personal och klienter, dokumentanalys samt deltagande observ. av klientsamtal. Analysmetoderna är kvalitativa med tonvikt på diskurs- och innehållsanalys. De förväntade resultaten är att behandlingmetoder innefattande en förståelse av att klientens stigma påverkas av stolthets- respektive skamskapande behandling också leder till en konstruktiv rekonstruktion av klientens status som stigmatiserad. Behandlingsmetoder där personalen inte har denna kunskap motverkar en rekonstruktion av en stigmatiserad identitet.