du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Noretnätet - ett pedagogiskt utvecklingsprojekt
Dalarna University, School of Education and Humanities, Educational Work.ORCID iD: 0000-0001-6530-3019
2001 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vid Norets barn- och utbildningsområde i Mora kommun bedrivits ett projektet kallat Noretnätet. Rektorsområde består av en större centralt belägen skola och tre s k byskolor, tillsammans innefattande åk 1-9, med en integrerad 6-årsverksamhet. I början av år 1998 lämnades en ansökan in om bidrag för ett kompetens- och skolutvecklingsprojekt till Utbildningsdepartementet. Ansökan beviljades och projektet Noretnätet kom att starta från och med höstterminen 1998. Målen för projektet formulerades som att: • Öka kunskapen om läroprocesser hos elever, föräldrar och personal • Öka medvetenheten kring den egna praktiken och ett språk för pedagogiskt arbete i arbetslag • Utveckla en organisation för arbete med elevernas inlärning • En större samstämmighet i undervisningsmönster mellan våra olika åldersgrupper I samband med att projektet startade bildades s k tvärgrupper. En samtalsledarutbildning startades och pågick parallellt med tvärgruppernas arbete. Arbetslagen har därefter inom projektets ram framför allt att arbeta vidare med frågeställningar som de själva formulerat i form av s k ”småprojekt”. Syftet med utvärdering är: a) Att försöka värdera i vilken utsträckning arbetet bedrivits i linje med de mål som formulerades för projektet och om och i vilken utsträckning dessa har uppnåtts b) Att identifiera och diskutera faktorer som kan uppfattas väsentliga för att kunna genomföra ett framgångsrikt skolutvecklingsprojekt c) Att resultatet av utvärderingen skall kunna utgöra en lägesbeskrivning från vilken det för de inblandade aktörerna skall vara möjligt att formulera riktlinjer för ett fortsatt utvecklingsarbete Utvärderingen bygger dels på tre tidigare genomförda delutvärderingar, och dels på data som insamlats för att kunna komplettera dessa. För att komplettera denna information insamlades ytterligare data slutet av vårterminen 2001. Utvärderingen bygger således på ett tämligen omfattande empiriskt material som omfattar hela projektperioden. Tolkningsbasen är vad man skulle kunna kalla en konstruktivistisk idé om att de data som finns tillgängliga tillsammans skall kunna ”vävas” samman till en mer eller mindre sammanhållen bild, en av flera möjliga, av det aktuella projektets samlade verksamhet. Det förefaller som att ett tämligen omfattande arbete har lagts ner på att skapa en ökad medvetenhet och kunskap om lärprocesser. Den sammanvägda bedömningen är att verksamheten i projektet på den punkten, i förhållande till de förutsättningar som funnits, bedrivits på ett sådant sätt att en ökad medvetenhet hos personalen om de lärprocesser som sker i skolan möjliggjorts. Detta bör även på ett konkret sätt ha kommit eleverna till del och förhoppningsvis innebär det att även deras medvetenhet om lärandet kommer att öka. Även om det från en del håll uttrycks tveksamheter att medvetenheten runt den egna praktiken och ett pedagogiskt språk verkligen påverkats på ett positivt sätt. En del av svårigheten tycks just vara att kunna upptäcka vad som sker, vilket t ex till en del kan förklaras av att det rör sig om förhållandevis långsamma processer. Däremot verkar resultatet vad gäller att involvera föräldrarna inte ha utvecklats särskilt långt. Bedömningen är ändå att projektet bedrivits på ett sådant sätt att det har haft en riktning väl i linje med målet att öka medvetenheten om den egna praktiken och att utveckla ett pedagogiskt språk. Vad gäller målet att skapa en organisation för arbetet med elevernas lärande har detta varit inriktat på att klara de behov som Noretnätet gett upphov till och som det framstår inte som ett försök att i första hand skapa en mera permanent organisatorisk förändring. Slutsatsen blir att Noretnätet ändå indirekt kommit att visa på vägar för att finna en organisatorisk form som gör det möjligt att bygga in ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete och sett från en sådan utgångspunkt kan verksamheten sägas ligga i linje med det mål som sattes upp. De slutsatser man kan dra om att projektet har gett en större samstämmighet i undervisningsmönster mellan olika åldersstadier är att de är en frågeställning som varit föremål för tämligen omfattande diskussioner. Projektets verksamhet förefaller därför även på den här punkten i huvudsak ha legat i linje med det i sammanhanget aktuella målet. Sammantaget uppfattas verksamheten i Noretnätet för samtliga fyra mål haft den ”riktning” som målen angav. Med tanke på målens konstruktion är det inte möjligt att ha någon uppfattning i vilken grad målen uppnåtts. Vad gäller Noretnätet förefaller detta i hög grad ha varit ett Top-down initierat projekt, men samtidigt med en relativt stark strävan till att när detta initierats kan ges en tydlig Bottom-up rikting. Skolledningens roll berörs sparsamt i de utsagor som projektdeltagarna gör och kritik framkommer endast i något enstaka fall. Möjligen kan det ändå tolkas som att skolans ledning varit relativt framgångsrika med att initiera projektet och även med att lägga över ansvaret på dess genomförande till projektdeltagarna. Frågan om tid, eller snarare bristen på tid, är i skolutvecklingssammanhang en ständigt återkommande frågeställning. Att förändra och utveckla organisationer och deras verksamhet kräver också tid både för att initieras, implementeras och inte minst för att institutionaliseras. Vad som framstår som lite unikt med projektet Noretnätet är att skolledningen verkar att på allvar försöka organisera verksamheten så att det frigörs tid för att kunna arbeta med projektet. Genom att Noretnätet fick utrymme att fortsätta sin verksamhet ytterligare ett läsår har detta möjliggjort att en del effekter visat sig på ett sätt som annars sannolikt inte hade varit möjligt. De s k samtalsledarna har haft en viktig roll, men kan också antas ha varit olika framgångsrika med att utöva sin roll, men att det ändå finns skäl att tro att de på ett personligt plan har varit utvecklande att ikläda sig denna roll. Om ingen tar denna roll riskerar ett skolutvecklingsprojekt av det här slaget att bli ett skrivbordskonstruktion. De s k ”småprojekten” framstår som en av de stora poängerna med projektet Noretnätet. Genom att så tydligt koppla dessa mindre utvecklingsprojekt till de ordinarie arbetslagen har detta samtidigt möjliggjort en vardagsnära skolutvecklingsprocess. ”Småprojekten” startas som en utveckling och fördjupning av projektet genom önskemål från personalen. Sammanfattningsvis framstår de s k ”småprojekten” som ett viktigt uppslag till hur skolutvecklingsarbete i en mera generell mening kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt. Det projekt som en gång för tre år sedan började med, som en del ansåg, tämligen abstrakta idéer har så småningom tagit form och har i hög grad omvandlats till en konkret och i vardagen påtaglig verksamhet. En intressant frågeställning är naturligtvis i vilken utsträckning som vad som skett som kan tillskrivas Noretnätet och vad som ändå skulle ha inträffat. Det är naturligtvis omöjligt att besvara en sådan fråga, men att det ändå kan vara värt att något reflektera över tänkbara svar. Det förefaller lika orimligt att påstå att inget kan tillskriva projektets verksamhet, som att all utveckling beror på detta. Den tid som ställts till förfogande, vilket det samtidigt förefaller finnas stor enighet om att detta varit betydelsefullt, de samtal som därmed initieras, de verksamheter som startats i de s k ”småprojekten” talar ändå starkt för att projektet har spelat en viktig roll för det utvecklingsarbete som skett. Noretnätet har därmed skapat en utmärkt bas för att kunna gå vidare mot en fortsatt positiv utveckling av verksamheten inom Norets barn- och utbildningsområde.

Place, publisher, year, edition, pages
Falun: Högskolan Dalarna , 2001.
Series
Kultur och lärande, ISSN 1403-6878 ; 2001:7
Keyword [sv]
skolutveckling, lärprocesser
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-234OAI: oai:dalea.du.se:234DiVA: diva2:522616
Available from: 2004-08-16 Created: 2004-08-16 Last updated: 2016-03-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(285 kB)439 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 285 kBChecksum SHA-512
01a7778cbd200fad4795f3c07593a13a09e1d33a7fd4ceeda77107568c1adcce95073379666e56c719ee710f427df5c8445b3e55fe3031fffc87a3ed3eeb6086
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Lundgren, Mats
By organisation
Educational Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 439 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 1675 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf