du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen: - Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm
Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.ORCID iD: 0000-0002-6960-8861
Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.ORCID iD: 0000-0001-5953-2165
Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.
Dalarna University, School of Technology and Business Studies, Occupational science.ORCID iD: 0000-0001-5907-626X
2011 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är en komplettering till den tidigare rapporten Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi (Hedlund m fl, 2010). Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergibranschen avseende arbetsmiljö och ergonomiska möjligheter. Mer specifikt var målet att genom fallstudier studera skördning och skotning av stubbar samt mäta exponering av damm, buller och vibrationer vid olika delprocesser. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processerna skotning av stubbar med skotare, skördning av stubbar med grävmaskin försedd med stubbrytningsaggregat, samt sönderdelning av GROT med skotare och lastbil försedda med sönderdelningsaggregat. Arbetsmiljöanalyserna har fokuserat på buller, vibrationer och damm, därtill har ergonomisk checklista använts för att undersöka de ergonomiska förhållandena. Fallstudierna har genomförts i Dalarna, Närke och Gästrikland, samt i Finland. Den ekvivalenta ljudnivån i maskinerna varierade mellan 68 och 82 dB(A). I två av åtta fall översteg ljudnivån insatsvärdet. De fall ljudnivån kom upp till eller översteg insatsvärdet var vid skördning av stubbar, 80 dB(A) och i kranhytt på lastbil vid sönderdelning av GROT, 82 dB(A). Uppmätta maximala ljudnivåer visar att inget ekipage översteg insatsvärdet för maximal A-vägd ljudtrycksnivå, 115 dB(A). Mätningarna och uppgifter från förare indikerar att ljudnivån vid sönderdelning ökar vid sönderdelning av större dimensioner. I två av fyra fall överskreds insatsvärdet för helkroppsvibrationer. Vid sönderdelning av GROT (ett av två ekipage) och vid stubbskördning (ett av två ekipage) överskreds insatsvärdena i x-led. Vid sönderdelning av GROT har genom mätningar med PIMEX identifierats att det främst var kranrörelser som påverkade vibrationsnivåerna. Därtill kan markförhållanden i form av ytstruktur och bärighet, samt hur hårt stubbarna sitter i marken (integrering) påverka vibrationsnivåerna. Vid skördning av stubbar visade mätningar med PIMEX att exponeringstoppar förekom vid skakning av stubbar, vridning av hytt, när skördningsaggregatet används till att skjuta iväg stubbar utmed marken eller till att jämna till marken och vid förflyttning. Resultaten från denna, såväl som tidigare studier, visar att helkroppsvibrationsnivåerna varierar mellan olika maskiner och olika arbetssituationer. Dammnivåerna i hytterna var låga, men höga och korta exponeringstoppar förekom vid servicearbete på sönderdelningsaggregaten. Trots torr väderlek och sönderdelning av brun GROT med mycket synligt damm utomhus var nivåerna inne i hytterna låga. PIMEX visar att de högsta exponeringstopparna förekom i samband med att föraren gick i och ur maskinen, samt vid byte av knivar i sönderdelningsaggregat. Regelbundna byten av luftfilter, noggrann montering av filter samt hur föraren positionerar maskinen i förhållande till vindriktningen är här av betydelse. Förarergonomin är relativt god i ordinära skogsmaskiner, medan den är bristfällig i kranhytt på lastbil. Dock förekom hos skotarna en till tre röda markeringar som innebär uppenbar risk för hälsoproblem, sjukdom eller skada. Kranhytten som ingått i studien har sämre ergonomi och klimatförhållanden (totalt sex röda makeringar). Genom att använda PIMEX har exponeringsnivåer för buller, vibrationer och damm kopplats till aktuella arbetsmoment vilket kan användas som underlag för att minska exponeringen.

Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge: Högskolan Dalarna , 2011.
Series
Arbetsrapport / Högskolan Dalarna, ISSN 1653-9362 ; 2011:3
Keyword [sv]
Arbetsmiljö, ergonomi, skogsenergi, PIMEX, vibrationer, damm, buller
Research subject
Komplexa system - mikrodataanalys, Säsongsberoende studier av arbetsmiljö i skogsenergibranschen
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-5744OAI: oai:dalea.du.se:5744DiVA: diva2:523265
Available from: 2011-08-31 Created: 2011-08-31 Last updated: 2017-04-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1391 kB)254 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1391 kBChecksum SHA-512
e0ee5dccfa8b4ed419b3ef968e19b5e334fda82797856d1609ab64f8e4f74aa49a14983b01642102b7f92e61cc4b9b10c64386a3cff3cf848b36ef748c339276
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Hedlund, AnnAndersson, Ing-MarieBjurström, RasmusRosén, Gunnar
By organisation
Occupational science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 254 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 663 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf