Skolans huvudsakliga uppdrag är lärande (Utbildningsdepartementet, 2010) och läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskaper (Hattie, 2009). Skolinspektionens nationella granskningar av undervisningen i matematik samt idrott och hälsa visar att undervisningen inte bedrivs i enlighet med styrdokumenten. I matematik framkom att många lärare inte är medvetna om kursplanens innebörd och att undervisningen präglas av enskilt räknande i läroböcker (Skolinspektionen, 2009). I idrott och hälsa visade det sig att undervisningen inte följer den bredd av aktiviteter som kursplanen anger och att det var ett fåtal aktiviteter, så som bollspel och bollekar, som dominerade lektionerna och att hälsoperspektivet nästan inte alls förekom (Skolinspektionen, 2010). Som ett led i att förbättra kvaliteten i undervisningen lyfts i Lgr11 ämnesspecifika förmågor fram som långsiktiga mål som eleverna ska ges möjlighet att utveckla (Skolverket, 2011). Bakgrunden till två projekt som genomförs med lärare i matematik samt idrott och hälsa i två kommuner är en tanke om att en förutsättning för att undervisning utifrån de långsiktiga målen ska kunna ske är att de lärare som planerar och genomför undervisningen förstår innebörden av de ämnesspecifika förmågorna, samt att en ökad medvetenhet om dessa ska öka kvaliteten i undervisningen. Projekten inleddes med en undersökning av lärares uppfattningar och kunskaper om de ämnesspecifika förmågorna och hur kursplanens delar förhåller sig till varandra. Resultaten av dessa undersökningar visar att lärare i de båda ämnena är osäkra både på förmågornas innebörd och hur kursplanens delar förhåller sig till varandra. Många lärare har heller inte förstått förmågornas roll vid planering av undervisning.