Bakgrund
När det gäller stöd och service till människor med psykisk ohälsa finns idag en förhållandevis god kunskap om människors möjligheter till återhämtning från allvarliga psykiska besvär (Schön, 2009; Slade 2011; Topor 2004). Faktorer som brukarmedverkan, kontinuitet, sociala relationer är några av de faktorer som identifieras som grundläggande i en återhämtningsprocess (a.a). Fortfarande är dock brukarmedverkan i socialtjänsten en begränsad praktik och relativt outforskat. Trots att det på senare år allt mer påtalats att socialtjänstens praktik behöver bli en ”evidensbaserad” praktik är användandet av brukarkunskap i socialtjänstens en saknad del i en sådan kunskapsutveckling (McLaughlin, 2011). En evidensbaserad praktik definieras ofta som att bestå av ”tre ben” bästa tillgängliga kunskap, de professionella samt brukarnas kunskaper och önskemål. Brukarmedverkan i denna process innebär att brukare och deras närstående inte bara ses som aktörer i en politisk process, utan också som en omistlig kunskapskälla med erfarenheter och perspektiv viktiga för en bred kunskapsbildning (Socialstyrelsen 2005).
Argument och fokus för brukarmedverkan kan relateras till tre områden, nämligen frågor relaterade till demokrati (Dahlberg & Vedung, 2001), frågor relaterade till makt och egenmakt (Beresford et al, 2008; Beresford 2010) samt frågor relaterade till tjänsters utveckling (Barnes et al 2000), där utvecklingen av en evidensbaserad social service ingår. Vissa forskare menar att socialtjänstens utveckling, i likhet med andra områden såsom t ex vård och omsorg, under senare år har präglats av en stark individualisering och valfrihets ambition utifrån en top-down perspektiv, vilket anses ha överskuggat den demokratiska eller "bottom-up"-strategi som är mer kritisk och främjande av social förändring och social rättvisa (Beresford 2010; Ferguson, 2008). I Storbritannien t ex har t ex brukarmedverkan setts som framgångsrikt om deltagande har varit framgångsrik i motsats till att fokusera på resultat eller effekt av detta deltagande för t ex utvecklingen av tjänster eller forskning (Carr 2004; McLaughlin, 2009).
Syfte
Syftet med detta projekt är att studera och utveckla kunskapsområdet brukarmedverkan i socialtjänstens praktik. Detta ska ske genom en kunskapsöversikt av betydelsen av brukarmedverkan i socialtjänstens praktik. Ett annat syfte är att pröva om, och i så fall hur, brukarkunskap påverkar kunskapsområdet genom att göra erfarenhetsbaserad kunskap tillgänglig för lärande för studenter, yrkesverksamma och för forskare inom socialt arbete. Ett ytterligare syfte är att undersöka vad brukarmedverkan i en sådan erfarenhetspanel kan innebära för enskildas återhämtningsprocesser från psykisk ohälsa.
2012.