du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tre barn återberättar: Struktursammanbindning i tal och skrift
Örebro universitet. (Utbildning och lärande)ORCID iD: 0000-0002-2992-0818
(Utbildning och demokrati)
2012 (Swedish)In: Didaktisk Tidskrift, ISSN 1101-7686, Vol. 21, no 1, 273-311 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Uppsatsens syfte är att med språkvetenskaplig analys tydliggöra hur barn i åldrarna före, under och efter skolstart återberättar i tal och skrift. Tre barn har var för sig sett en filmsekvens, återberättat denna muntligt och sedan dikterat en skriftlig berättelse om samma sekvens. Fokus har i analysen legat på sammanbindning med sambandsord och på berättelsens struktur. Detta är relevant i pedagogiskt avseende eftersom barnens sätt att värdera innehållet i sina berättelser på så vis blir tydligt och det också är inskrivet i läroplanen för grundskolan att eleverna ska tillägna sig kunskap om berättelser, deras struktur och sammanbindande ord. Resultaten i min studie visar att barnen i olika hög grad håller sig till ursprungsberättelsens innehåll och struktur. Resultatet visar också att barnen använder varierande konnektiv men att de additiva och temporala konnektiven är vanligast. Femåringen och nioåringen sammanbinder huvudsakligen med additiva och temporala konnektiv i den skriftliga berättelsen, men i den muntliga berättelsen också med kausal sammanbindning. Sjuåringen använder alla typer av sammanbindning i både tal och skrift men i muntlig berättelse fler additativa konnektiv och i skrift fler adversativa. Tempus används vid några tillfällen som strukturmarkör. Evalueringar, direkt anföring och emfas gör berättelsen mer levandegjord. Det barn som i min studie använder flest sorters konnektiv evaluerar också mest och lyckas föra fram innehållet från ursprungsberättelsen på ett tydligt sätt. Barnens muntliga berättelser är genomgående längre och direkt anföring används hos de två äldre barnen i tal men inte i skrift.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping, 2012. Vol. 21, no 1, 273-311 p.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-12087OAI: oai:DiVA.org:du-12087DiVA: diva2:614804
Available from: 2013-04-07 Created: 2013-04-07 Last updated: 2015-05-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Wedin, Åsa
In the same journal
Didaktisk Tidskrift
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 461 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf