du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svenskämnets traditioner som dold läroplan
Örebro universitet. (utbildning och demokrati)ORCID iD: 0000-0003-0270-4266
2007 (Swedish)Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

I detta bidrag vill jag använda begreppet den dolda läroplanen för att diskutera Svenskämnets tre dominerande undervisningstraditioner, Svenskämnet som högre bildningsämne, Svenskämnet som färdighetsämne och Svenskämnet som erfarenhetsämne. De två förstnämnda traditionerna har växt fram inom svenskämnesundervisning inom utbildningar som historiskt sett varit åtskilda; Svenska som högre bildningsämne har sina historiska rötter i det tidigare läroverkets svenskundervisning och lever idag kvar i gymnasieskolans teoretiska program, medan Svenska som färdighetsämne har sina historiska rötter i den svenskundervisning som förekom inom olika yrkesskolor och som idag lever kvar på många praktiska program inom gymnasieskolan (jfr Thavenius, 1991, 1995 och 1999; Malmgren, G, 1992; Malmgren, 1996). Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, introducerades av Pedagogiska Gruppen i Lund (jfr Bergöö, 2005), och kan ses som ett konkurrerande alternativ till de båda andra.

 

Svenskämnet tillhör idag de ämnen inom gymnasieskolan som kallas kärnämnen, vilket innebär att eleverna på samtliga gymnasieprogram läser ämnet och också har samma kursplaner för ämnets olika kurser. I tidigare studie har jag visat hur Svenskämnets kursplaner är så mångtydiga att de kan analyseras till förmån för samtliga tre ämnestraditioner (Hultin, 2006). De två förstnämnda svenskämnestraditionernas olika programmässiga hemvist i gymnasieskolan kan därmed ses som en del av en dold läroplan, eftersom de olika gymnasieprogrammen attraherar elever med från olika sociala grupper. På praktiska program finns en större andel elever från socioekonomiska svagare grupper, medan på de praktiska programmen finns större andel elever från socioekonomiska starkare grupper (Broady & Börjesson, 2006). Trots den gemensamma kursplanen för svenska erbjuds således elever med olika socioekonomiska bakgrunder, på olika gymnasieprogram, en svenskundervisning med diametralt olika mål, ideal och arbetsformer. I detta bidrag tydliggör jag olikheten i mål och ideal i svenskundervisningen för elever med olika socioekonomisk bakgrund; en olikhet jag, som sagt, förstår genom begreppet den dolda läroplanen.

Place, publisher, year, edition, pages
2007.
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-12123OAI: oai:DiVA.org:du-12123DiVA: diva2:617285
Conference
Nationell läroplansteoretisk konferens i Örebro
Available from: 2013-04-22 Created: 2013-04-22 Last updated: 2017-03-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Hultin, Eva
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 187 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf