I detta konferensbidrag presenterar jag i korthet min avhandling, Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning, som jag la fram 2006. Avhandlingens syfte är att analytiskt urskilja olika samtalsgenrer inom litteraturundervisning inom ramen för gymnasieskolans två svenskämnen och att placera denna litteraturundervisning ämneskonceptionellt.
För att uppnå dessa syften kombineras läroplansteoretiska och etnografiska ansatser i avhandlingen. För att kunna analytiskt urskilja olika samtalsgenrer inom litteraturundervisning genomfördes en etnografisk klassrumsstudie, omfattande 5 klasser, 4 lärare vid 3 olika skolor, under läsåret 2003/2004. För att kunna placera dessa samtalsgenrer ämneskonceptionellt, eller historiskt, genomfördes en läroplansteoretisk studie som omfattade analyser av nationella och lokala läroplaner samt analyser av den etnografiska studiens berörda lärares ämnesuppfattningar och ämnesideal.
Utifrån Bakhtins teori om talgenrer utvecklades det didaktiska verktyget, samtalsgenreanalysen, med vilket de etnografiskt studerade klassrumssamtalen analyserade. Resultatet av denna analys gav för handen fyra olika samtalsgenrer i de studerade klassrumssamtalen: Det undervisande förhöret, Det texttolkande samtalet, Det kultur- och normorienterande samtalet och Det informella boksamtalet. Dessa fyra samtalsgenrer relateras genom en ämneskonceptionell analys till Svenskämnets tre dominerande traditioner (ämneskonceptioner): Svenska som det högre bildningsämnet, Svenska som färdighetsämne och Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne.
Avhandlingen är tänkt som ett bidrag till diskussionen om svenskämnenas form och innehåll. Samtalsgenreanalysen är tänkt som ytterligare didaktiskt bidrag, som lärare och forskare kan använda för att reflektera över egen och andras samtal i undervisningssammanhang.
2007.