I nordiska sammanhang är det lite känt om socialarbetares attityder till arbetsvillkor och pågående sociala och politiska trender. Socialarbetare som yrkesgrupp kan betraktas som aktörer som praktiskt ska tolka och genomföra socialpolitik. Resultatet från en omfattande nordisk studie visade att socialarbetarnas attityder varierade inom olika specialiseringar inom kommunal socialtjänst. De socialarbetare som arbetade med ekonomisk hantering var mer missnöjda med sin arbetssituation och mer positiva till sanktioner och restriktioner mot klienter jämfört med kollegor inom andra verksamhetsområden. De är mer benägna att förklara fattigdom med hänvisning till enskilda brister. Vidare visar forskning att socialarbetare inte ser den nordiska modellen som att den underlättar för utsatta människor mer än andra välfärdssystem. Många socialarbetare menar att socialt arbete präglas av ekonomiska omständigheter och en byråkratisk administration. I vår studie diskuterar vi socionomstudenternas motiv och värderingar och jämför med vad uppdragsgivare eftertraktar av professionen. Är det, som några forskare pekar på, att uppdragsgivare, främst kommuner efterfrågar socionomer med framförallt kunskaper i juridik och som kan hantera byråkrati och inte det som vi ser i vår studie socionomstuderande med altruistiska motiv. I den meningen kan diskrepansen mellan ett rationellt kommunalt perspektiv och studenternas altruistiska motiv få konsekvenser.
Ett frågeformulär utvecklades för studenterna och lämnades till dem i början av deras socionomutbildning. Studien genomfördes på fyra olika universitet och högskolor i Sverige och sammanlagt svarade 250 studenter på enkäten. Frågeformuläret som innehöll både fasta och öppna svarsalternativ har bearbetats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och de öppna svaren har kategoriserats.
Resultatet från den kvantitativa undersökningen av studenter på fyra olika socionomutbildningar i Sverige visar att studenters motivation och värderingar är relativt homogena mellan de fyra utbildningsorterna. Det skiljer sig åt när de gäller de mindre högskolorna när det gäller motiv. Ungefär en tredjedel av studenterna anger idealistiska motiv för sitt yrkesval. Lika många en tredjedel av studenterna uppvisar individualistiska motiv och värderingar medan en del av studenterna varken är idealistiska eller individualistiska utan anger att socionomyrkesvalet är ett yrkesval för att få ett arbete. När studenterna anger vilken professionell roll som de helst vill tillskriva sig som socionom anger de i första hand empatisk, kompetent och att bli en god lyssnare.
I vår presentation diskuterar vi elevernas värderingar och förväntningar i förhållande till sin framtida professionella identitet som socionom samt deras personliga motiv för att välja utbildningen till socionom. Vi presenterar också hur resultatet av de svenska studenternas motiv skiljer sig från internationell forskning men diskuterar också hur socionomstudenter skiljer sig åt i ett nationellt perspektiv.