Dagens teknik som konstnärligt redskap.
Detta paper fokuserar på den ”dolda” sidan av dagens konsertscen – tekniken och musikteknikern – och hur de varit både medskapande och en förutsättning för nya kompositions- och musicerandeformer inom två av tradition akustiska genrer (kammarmusik och folkmusik).
Jag pekar på hur tekniken tagits fram och används av musikerna inte på grund av någon speciell fallenhet för teknik, utan att det varit en ”vision” eller ”idé” om en ”ny” musik och en längtan efter att bryta upp genrernas konventioner och ramar som drivit fram teknikutvecklingen. I flera fall har detta också inneburit både oväntade och oortodoxa sätt att utnyttja befintlig teknik. Denna utveckling som skett i nära samarbete med kreativa och innovativa tekniker har även inneburit att en ny yrkesroll vuxit fram som i många fall har en lika stor konstnärlig funktion som musikanterna.
Texten bygger på ett seminarium med Kronoskvartetten och dess tekniker tillsammans med vevlire-duon Hurdy-Gurdy som hölls på Uppsala konserthus den 1 november 2012. Paralleller dras med hur en subgenre (bordunrock) vuxit fram inom folkmusikscenen i Sverige under 80- och 90-talen.