Detta arbete initierades då höga kvalitetsbristkostnader utan orsaker påträffades. Syftet med detta arbete var att ta fram en modell för att identifiera de orsaker som låg till grund för den kvalitetsbristkostnad som fanns registrerad i företagets system. Detta examensarbete utfördes på SSAB i Borlänge där de sedan en tid tillbaka kategoriserat kvalitetsbristkostnader i tre kategorier. I detta fall var det planerat materialbortfall, oplanerat materialbortfall och kända defekter i form av förlorade ton i linjerna, som stod för kvalitetsbristkostnaderna. Genom arbetet skulle vi utveckla en modell där vi först identifierade orsakerna för att med hjälp av dessa använda kvantitativa data i systemet för att säkerställa att de framtagna orsaker var de orsaker som låg till grund för kvalitetsbristkostnaderna.
Genom vår modell visade det sig att hanteringsorsakerna var den orsakskategori som stod för den största kostnaden, detta ledde till att en identifiering av dessa startades. Vi hade sedan tidigare konstaterat att det klipptes bort för mycket material i linjen med hjälp av insamlad data. För att ta reda på vilka hanteringsorsaker som ledde till att det klipptes bort för mycket material i linjen, tog vi hjälp av operatörerna som fick fylla i ett formulär varje gång det klipptes för mycket på en rulle. Där fick de ange orsaken till varför det klipptes för mycket samt längden som blev klippt. I detta fall stod kantskador på plåten för 60 % av det totala överklippta materialet och var den största hanteringsorsaken till kvalitetsbristkostnaden. Åtgärdas problemet med kantskadorna skulle vecka 40 en teoretisk besparing på ca 200 tkr vara möjlig. (Se Kap 7.1)
Under tiden som det oplanerade materialbortfallet utreddes undersökte vi samtidigt om det planerade materialbortfallet stod för en större kostnad än tidigare uppskattat. Att det planerade materialbortfallet inte överensstämde med SSABs uppskattning förstod vi då kontrollmätningar av mätutrustningar gjordes. Vårt uträknade planerade materialbortfall gav att ca 0,84 % mer material försvann per vecka. Via de hanteringsorsaker som förekom oftast så har vi tagit fram lösningsförslag samt eventuella ändringar i processen som kan leda till reducerade kvalitetsbristkostnader. Vår undersökning visade att den kostnad som fanns identifierad i ODIN motsvarade, och i vissa fall understeg, den kostnad som blir på grund av att operatörerna får klippa för mycket (exempel på denna jämförelse se Tabell 7.2). Den oplanerade delen av den totala kvalitetsbristkostnaden som finns motsvarar den uträknade kostnaden för överklipp som vi kommit fram till. För en vecka så översteg vår kostnad den totala kvalitetsbristkostnaden endast med 0,9 %, vilket betyder att teoretiskt kan hela kostnaden för KBK försvinna. Arbetet visar även att omprioriteringar krävs av det planerade materialbortfallet och att reduceringar av kostnader är möjliga.
asd