Dalarna University's logo and link to the university's website

Syfte: Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av stöd då barnet har diagnosen ADHD och att undersöka relevansen av påståenden i ett instrument avsett att mäta föräldrastöd.

Metod: Studien genomfördes med mixad metod. Genom intervjuer med narrativ- och think-aloud teknik erhölls kvalitativ data som analyserades med innehållsanalys. Kvantitativ data från enkätsvar redovisades med deskriptiv statistik. Think-aloud tekniken gav kvalitativ data som användes för att testa relevansen för påståendena i instrumentet. Både den kvalitativa och kvantitativa analysen skedde parallellt.

Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier samt tolv underkategorier där både positiva och negativa upplevelser av stöd framkom. Resultatet visade att föräldrar upplever stöd då de blir bekräftade, då BUP finns där, då barnet blir bekräftat och genom BUP som stödjande organisation.Vad gällde påståendenas relevans framkom logiska problem, tidsmässiga problem, ordförståelseproblem och inklusions-/exklusionsproblem.

Slutsats: Positiva och negativa upplevelser av föräldrastöd inom Barn- och ungdomspsykiatrin framkom i intervju- och enkätsvaren. Föräldrarna efterfrågade lättillgängligare stöd, konkreta råd och alternativa behandlingar i intervjuerna och skattade positivt på att bli bekräftad, bli informerad och personalens kompetens. Instrumentet visade sig vara relevant även för BUP. Tillägg av tidsram och ytterligare frågeområde skulle förbättra instrumentet.

Aim: The aim of the study was to examine parents' experiences of support when the child has been diagnosed with ADHD, and to investigate the relevance of statements in an instrument intended to measure parental support .

Method: The study was conducted with mixed method. Through interviews with narrative- and think- aloud technique qualitative data was obtained and analyzed by content analysis. Quantitative data from the survey responses were reported with descriptive statistics. Think- aloud technique yielded qualitative data that was used to test the relevance of the allegations contained in the instrument. Both the qualitative and quantitative analysis was done in parallel.

Results: Content analysis resulted in four categories and twelve subcategories where both positive and negative experiences of support emerged . The results showed that parents feel supported when they are confirmed, BUP is there, thechild is confirmed and by BUP as supportive organisation.  As for the relevance of the statements there emerged logical problems, timing problems, vocabulary problems and inklusions-/exklusionsproblem.

Conclusion: Positive and negative experiences of parent support emerged from the interviews and survey responses. The parents requested more availible support , practical advice and alternative therapies and were positive to be confirmed, be informed and staff expertise .The instrument was shown to be relevant in the context of child and adolescent psychiatry . Addition of timeframe and further interrogation area would improve the instrument.